"Vi har haft ett dåligt utfall de senaste åren"

Den sträcker sig fram till 2033, har tagits fram på uppdrag av regeringen och omfattar 1, 3 miljarder. I början av april presenterade Region Sörmland den nya länstransportplanen.

– Det har varit ett intensivt arbete tillsammans med våra nio kommuner i länet. Det handlar mycket om samverkan med dem och Trafikverket för att se vad det finns för behov och brister. Det finns en stor befolkningstillväxt och flera företag som expanderar vilket gör att det finns behov i infrastrukturen.

Det säger Christian Udin som är strateg på Region Sörmland. En länstransportplan tas fram vart fjärde år och för Region Sörmland är situationen lite speciell. Flera projekt ligger nämligen kvar sedan den förra planen som beslutades 2018.

– Vi har haft en utmaning med att de stora objekten som legat långt fram i planeringen har åkt på olika problem så de har stoppat upp. Så vi har haft ett dåligt utfall de senaste åren vilket gör att de objekten fortfarande ligger och väntar på att komma i produktion.

Att göra riksväg 55 mellan Dunker och Björndammen säkrare har dragit ut på tiden. Nu hoppas man att projektet snart ska vara igång.

Foto: David Gagnert Dalgren

Han ger några exempel:

– Infarten till Eskilstuna blev fördyrad och där tog man ett omtag. Gällande Dunker-Björndammen så hittade man en skyddsvärd djurart. Västra infarten till Trosa fanns med i förra planen men den har vi faktiskt nu avbrutits. Den låg i över två år hos regeringen för hantering efter att ha överklagats. När vi började räkna på det hela såg vi att det blev väldigt dyrt så då avbröt vi.

Nu har man lagt kraft på att man ska kunna jobba smartare och styra om pengar så att de ändå kommer till användning trots att ett projekt exempelvis blir försenat.

– En viktig del, som vi har jobbat mycket med, är att stärka vår samverkan med kommunerna och Trafikverket. Det är en demokratisk process i att till exempel ta fram en vägplan, den kan bli överklagad eller att man behöver ta om utifrån att man upptäcker saker när man är ute och gör naturvärdesinventeringar. Nu jobbar vi mycket med att ta fram underlag så att vi ska ha möjligheten att styra om pengar. Om ett projekt blir försenat så kanske vi kan prioritera upp ett annat projekt så att pengarna används och att vi får ut nyttorna som vi efterfrågar.

Christian Udin hyser stora förhoppningar om att de försenade projekten nu ska bli verklighet.

– De objekt som har legat har vi nu kommit längre med. Vi har förhoppningen att de här projekten kommer i produktion de närmaste åren.

Att saker blir liggande får nämligen konsekvenser för andra investeringar man skulle vilja göra.

– Vår huvuduppgift har varit att få de här objekten som legat, att få dem på rull. Hade vi fått igång de projekten så hade vi kunnat få ännu mer pengar till cykelvägar och till kollektivtrafiken. Ni står vi där vi är och det är viktigt att vi får det här att börja rulla. Dock ska det sägas att tack vare, eller på grund av, att stora objekt har blivit försenade så har vi kunnat lägga mer pengar till kommunerna genom statlig medfinansiering som då har kunnat genomföra andra åtgärder.

Förutom utmaningarna som de försenade projekten innebär bjuder Sörmlands geografi på andra utmaningar. Länets två pulsådror – E20 och E4:an – drar mot Stockholm, Norrköping, Västerås och Örebro. Men inom länet är ådrorna inte lika utbyggda.

– Det vi ska stödja är de inomregionala kopplingarna på tvären. Där har vi både en utmaning och en möjlighet att stärka de kopplingarna för då tror vi att vi kan stärka vår utveckling och binda ihop vissa orter bättre. Ta 53:an mellan Nyköping och Eskilstuna. Den har dålig trafiksäkerhet på delar av sträckan och restiden är ganska lång. Vi behöver också växla upp när det gäller satsningar på kollektivtrafik och cykel. Det handlar också mycket om att trimma den infrastruktur vi har, säger Christian Udin och fortsätter:

– Att bygga infrastruktur tar tid, det är ganska tröga processer, men ambitionen från politiken är väldigt tydlig med att vi ska styra mer och stödja den utveckling som sker i samtliga våra nio kommuner.

Om vi gör en uppföljande intervju år 2033, vad hoppas du kunna berätta då?

– Då hoppas jag verkligen att vi har sett en uppväxling till de mer hållbara trafikslagen. Men även att vi har gjort ett antal av de trafiksäkerhetsåtgärder som har legat länge och att vi har stärkt kollektivtrafikens roll i att binda ihop länet.