Vården måste jobba på nya, kostnadseffektivare sätt om budgeten ska gå ihop, konstaterar regiondirektör Magnus Johansson.
– Det är miljardfrågan, säger regiondirektör Magnus Johansson.
Han svarar på frågan om det överhuvudtaget är möjligt för Region Sörmland att få ihop sin ekonomi.
För även om stora besparingar gjorts, återstår mycket om regionen ska kunna hålla sin budget.
Att fortsätta som i dag håller inte. Åtminstone inte enligt det underlag inför nästa års budget, som politikerna i regionstyrelsen fick på sitt bord under det senaste sammanträdet.
"Den finansiering som finns att tillgå i dagsläget räcker inte till för att täcka dagens verksamhet med nuvarande organisation och uppdrag", står det där.
Och vidare:
"Eftersom kraven på åtgärder är så pass stora så kommer det att behövas beslut som påverkar utbudet och omfånget av de verksamheter som finns i dag."
Men att bara skära ner på "utbud och omfång", till exempel genom att sluta utföra viss vård i regionens regi, är inte heller någon enkel väg framåt. Vårdbehovet finns ju där, och om det inte tillgodoses i Sörmland måste patienterna få hjälp någon annanstans, vilket också kostar pengar.
Mycket av vården "saknar alternativ som inte leder till ökade kostnader (till exempel för köpt vård). Således är det svårt att reducera kostnader genom att exempelvis avveckla utbudspunkter, försämra tillgängligheten eller att sänka kvaliteten", skriver division kirurgi i sin analys av budgetläget. Inom division kirurgi ligger en mycket stor del av all vård som bedrivs på sjukhusen.
Att ekonomin är en fortsatt utmaning för regionen visar också den senaste ekonomiska kvartalsrapporten. Prognosen där visar på ett underskott på 250 miljoner kronor vid årets slut.
Region Sörmland måste fortfarande spara mycket pengar. Hur det ska gå till är oklart.
Vård som måste ges, och intäkter som inte räcker för den vård som bedrivs i dag – åtminstone inte på det sätt den bedrivs.
Det är en ekvation som är svår att få ihop.
Enligt regiondirektör Magnus Johansson måste regionen hitta nya, effektivare arbetssätt. Att fortsätta "osthyvla", det vill säga att spara lite överallt men behålla nuvarande organisation, kommer antagligen inte att räcka.
– Man måste göra saker på mindre kostsamma sätt för att rymmas inom det budgetutrymme vi har, konstaterar regiondirektören.
Men vilka dessa mer strukturella, övergripande förändringar är, kan han inte riktigt konkretisera.
– Nej, inte i sak, det kan jag inte göra. Men det handlar om att hitta flöden som är mer effektiva. Vi ser att vi är en väldigt stor och komplex verksamhet där vi tenderar att ha patientflöden som kanske inte alltid är de mest ekonomiska och inte heller kvalitetsmässig de bästa för patienterna, där vi skulle kunna hitta former för att göra dem kortare, effektivare och därmed också mindre kostsamma, säger Magnus Johansson.
Hur detta ska gå till ska han återkomma till.
En sak som regionen nu ska titta på är om läkarnas tid kan användas mer effektivt.
– Hur får vi ut mest patienttid av våra läkare, så att vi inte har läkare som gör saker som inte skapar värde för patienten? Det skapar i sig kostnader som vi inte har råd med, förklarar Magnus Johansson.
Så svaret på "miljardfrågan" finns inte riktig. Åtminstone inte än.
– Det är klart att det går. Men till vilken grad, det kan jag inte stå upp för och säga. Men det är klart att det finns väldigt mycket mer att skruva på, säger Magnus Johansson.