I butikerna kostar Kravmjölk 14 procent mer och kött cirka 25 procent mer än konventionellt producerade varor och Krav beskriver sig själva som "Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan".
Tidningens kartläggning visar att djuren på Sörmlands Kravgårdar normalt sköts bra. I länsstyrelsens protokoll från Kravgårdarna används uttryck som "välskötta djur", "pigga och friska djur", "ren och torr liggplats" och brister, som noterats på lite mindre än hälften av gårdarna, är oftast inte av allvarligaste art.
Några exempel på anmärkningar noterade på Kravgårdarna är "kalvgömma saknas", "en av två vattenkoppar saknades", "fler fodertråg behövs", "larm för övertemperatur hos kalvarna saknas, liggbåsen är 20 cm för korta, ladugården inte rengjord årligen, otäta väggar i fårhus" och "ströbädden har legat för länge och behöver tas ut".
För att en gårds djur ska kunna bli Kravgodkända finns en rad villkor. Kor ska till exempel få "smakligt ekologiskt foder av hög kvalitet" och få vara själva när de kalvar. Krav skriver på sin hemsida "Med KRAV-märket får engagerade konsumenter ett alternativ som visar respekt för djuren".
Länsstyrelsen utför i huvudsak två olika kontroller på gårdar med djurhållning. Dels handlar det om oanmälda kontroller enligt djurskyddslagen, oftast efter en anmälan, och dels föranmälda fullständiga tvärvillkorskontroller. De utförs på uppdrag av Jordbruksverket och utgår från långa listor om foder, gödselhantering, lokaler, personalens kunskap och gårdens dokumentation. Resultatet ligger till grund för jordbruksstödet och lantbrukaren kan få avdrag på stödet om det finns brister.
- Vi ser väldigt sällan misskötta djur. Det är inte så mycket problem ute på gårdarna, oavsett om de är Kravgårdar eller inte, säger Fredrik Bergh, djurskyddshandläggare på länsstyrelsen.
En av Kravs grundare, lantbrukaren Kalle Källander på gården Sörtorp utanför Katrineholm, menar att djuren generellt har det bättre på Kravgårdarna än på konventionellt brukade gårdar.
- Ja, det har de eftersom de måste ha det. Krav har djurmiljöregler som är hårdare. Det är helt klart att djuren i genomsnitt har det bättre på Kravgårdarna, men det finns också många konventionella gårdar med bra djurmiljö.
I Kravs regelverk anges att lantbrukare själva ska upplysa certifieringsföretaget om det pågår utredningar eller annat som kan ha bäring på den produktion som är Kravcertifierad, men om det verkligen är så att lantbrukare ringer Krav och meddelar det första de gör när en utredning pågår är inte helt säkert.
- Det kan nog ligga nära till hands att man inbillar sig att man ska klara upp det, säger Kalle Källander.