Att vara Kravcertifierad betyder att producenten kan sälja sina produkter till ett högre pris - och ibland få högre bidrag för djurhållningen. Men för att få ha certifieringen måste lantbrukaren följa Kravs regler för djurhållning. På en sörmländsk gård har nötkreaturen varken haft ordentlig mat eller tillsyn.
Länsstyrelsen har besökt gården flera gånger under 2012 och varje gång haft anmärkningar. Man har också tidigare konstaterat småväxta och magra djur. I juni konstaterades att djuren var tunna, långhåriga och att ungdjuren diade fortfarande, fast korna snart skulle kalva igen. Distriktsveterinären skriver att djurens kondition berodde på hur de sköttes under vintern. Då delade två djur på en foderplats och de fick bara foder var tredje dag. Fodret var dåligt, nedsmutsat av gödsel och lera. Kvigor hade kalvat i ligghallen bland de andra djuren. Flera djur var blöta och smutsiga.
Under vintern fick lantbrukaren upprepade förbud mot att ge djuren otjänligt foder.
Trots bristerna fanns gården kvar på Kravs lista fram till månadsskiftet februari-mars.
- Vi har kontaktat certifieringsföretaget för att få veta vad de gjort och gör i det aktuella ärendet, svarar Kravs pressinformatör Kristin Cooper på frågan varför gården fått vara kvar så länge.
Certifieringsföretaget, Smak AB, berättar att en kontroll gjordes i januari 2013 och att Kravcertifikatet gick ut i december. Trots det har gården funnits kvar på listan, men Christina Klingberg på Smak AB säger att kött från gården inte hamnat i handeln med Kravstämpel.
- Köttet har inte sålts som ekologiskt. Det ser vi på slaktavräkningarna.