Sopsaltning minskar risken för punktering, dÄ cykelbanan kan hÄllas i stort sett bar hela vintern.
Sopsaltning utförs med en maskin som sopar bort nysnö eller slask och sedan sprutar ut saltlake för att förhindra Äterfrysning. Resultatet blir barmarksunderlag, till skillnad frÄn den traditionella plogningen som lÀmnar kvar ett snölager som kan frysa och bli till spÄriga isgator. Sopsaltningen gör ocksÄ att det blir mindre grus som mÄste sopas upp till vÄren och fÀrre punkteringar.
Sopsaltning fungerar bÀst under milda vintrar med temperaturer runt nollan och det kommer lite snö som fryser och tinar om vartannat.
Metoden anvÀnds i exempelvis Nyköping och StrÀngnÀs sedan flera Är, med gott resultat.
â Vi sopsaltar totalt nĂ€stan tre mil gĂ„ng- och cykelbanor. Vi har hĂ„llit pĂ„ sedan 2016 och utökat lite varje Ă„r. Först hade vi en maskin, sedan köpte vi en till. Det Ă€r en bra service till medborgarna och vi har fĂ„tt bra respons. MĂ„let Ă€r att kunna ha barmark Ă„ret om, sĂ€ger Andreas Molin, driftschef för gator pĂ„ Nyköpings kommun.
Andreas Molin, driftschef för gator pÄ Nyköpings kommun.
I StrÀngnÀs blir det hÀr fjÀrde sÀsongen man anvÀnder metoden.
â 95 procent av vĂ€gunderhĂ„llet görs pĂ„ entreprenad, men vi har ett distrikt sjĂ€lva dĂ€r vi sopsaltar med flera egna maskiner. Vi försöker arbeta förebyggande och köra mycket under dagtid, sĂ€ger Marie Ollman, chef pĂ„ gatu- och parkenheten pĂ„ StrĂ€ngnĂ€s kommun.
Marie Ollman, chef pÄ gatu- och parkenheten pÄ StrÀngnÀs kommun.
Ăven i Eskilstuna och Katrineholm testade man för nĂ„gra vintrar sedan att sopsalta. I bĂ„da kommunerna blev man nöjda med resultatet. ĂndĂ„ har man valt att inte fortsĂ€tta, utan halkbekĂ€mpar med plogning och sandning.
â Vi kom fram till att det var mycket dyrare att sopsalta. För en sĂ€song skulle det kosta 3,6 miljoner, jĂ€mfört med 400 000 för traditionella metoder. Man mĂ„ste ut pĂ„ nĂ€tterna och köra sĂ„ att det Ă€r klart innan cyklisterna ska till jobbet, och sedan pĂ„ eftermiddagarna innan de ska hem. Det krĂ€ver vĂ€ldigt mycket personella resurser, sĂ€ger Jorma SeimilĂ€, chef för gatuavdelningen pĂ„ Eskilstuna kommun.
Eskilstuna köpte in en begagnad sopsaltningsmaskin för 100 000 kronor som testades under vintern 2018â2019. Maskinen drogs med mĂ„nga problem och man funderade pĂ„ att sĂ€lja den.
â Vi har kvar maskinen, men för att fortsĂ€tta med sopsaltning mĂ„ste vi upphandla en entreprenör och det mĂ„ste skjutas till mer pengar, sĂ€ger Jorma SeimilĂ€.
Jorma SeimilÀ, chef för gatuavdelningen pÄ Eskilstuna kommun.
Ăven Katrineholm köpte in en egen sopsaltningsmaskin, för drygt en halv miljon kronor, och testade den för tvĂ„ vintrar sedan. Sedan dess har den stĂ„tt sysslolös.
â Vi har inte prioriterat sopsaltning i budgeten. Det skulle innebĂ€ra att vi mĂ„ste vĂ€lja bort annat. Visst skulle det bli en samhĂ€llsekonomisk vinst med fĂ€rre halkolyckor, men det blir Ă€ndĂ„ en kostnad för vĂ„r budget, sĂ€ger Anneli Hedberg (S), ordförande i service- och tekniknĂ€mnden i Katrineholm.
I StrÀngnÀs menar man att kommunen kan spara in kostnaden i andra Ànden.
â Det gĂ„r Ă„t mycket mindre sand â och dĂ„ blir det ocksĂ„ mycket mindre sand att ta upp till vĂ„ren, sĂ€ger Marie Ollman.
Anneli Hedberg (S), ordförande i service- och tekniknÀmnden i Katrineholm.
Men hoppet Àr inte ute för sopsaltningen i Eskilstuna och Katrineholm. I Eskilstuna ska nu en fördjupad studie göras.
â Vi har inte dödat frĂ„gan, utan har fĂ„tt i uppdrag frĂ„n politikerna att utreda för- och nackdelar och konsekvenser. Studien ska vara klar till sommaren, sĂ€ger Jorma SeimilĂ€.
â Vi har inte sagt att vi aldrig mer ska sopsalta, det Ă€r en vĂ€ldigt bra och uppskattad metod, sĂ€ger Anneli Hedberg.