Högsta domstolen, HD, river upp den friande domen mot en man som begått våldtäkter. Utsatt för våldtäkterna är en kvinna på det LSS-boende där han var anställd. Mannen ska avtjäna två år i fängelse för våldtäkt, mindre grovt brott, och betala skadestånd till den utsatta kvinnan på 430 000 kronor.
Mannen dömdes först i Nyköpings tingsrätt till fem års fängelse för upprepade våldtäkter på en kvinna, på ett boende för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Kvinnan själv har flera diagnoser, varav autism är en. Hon bodde på boendet, han var anställd där, i första hand för att hjälpa och stödja henne.
I just detta fall anser HD att mannen allvarligt missbrukat kvinnans beroendeställning till honom och att hon befann sig i en särskilt utsatt situation. Kvinnans intellektuella förmåga, skriver HD, anses ligga på ett mellanstadiebarns nivå.
Högsta domstolen skriver att deltagande aldrig är frivilligt, om gärningsmannen utnyttjar att personen befinner sig i en särskilt utsatt situation. Det krävs inte att det är gärningsmannen som tagit initiativ till den sexuella handlingen.
Deltagandet, fortsätter HD, kan inte heller vara frivilligt om gärningsmannen missbrukar att personen står i beroendeställning. Med hänsyn till kvinnans diagnoser och att mannen var anställd för att stödja och hjälpa henne, stod hon i beroendeställning till honom redan innan den sexuella relationen inleddes. Mannen har, skriver HD, allvarligt missbrukat den situationen. Han har också sagt att relationen dem emellan måste hållas hemlig, vilket gjort att kvinnan inte berättat om den för någon.
Att våldtäkterna, som pågick från våren 2022 till våren 2023, i omfattningen något eller några tillfällen per vecka, bedöms som mindre grova, förklarar HD med att de inträffat inom ramen för en kärleksrelation mellan mannen och kvinnan. Kvinnan har deltagit frivilligt, men inte på så sätt att mannen är oskyldig. Straffvärdet ligger på två år och sex månader i fängelse, men eftersom mannen förlorat sitt arbete efter händelserna ska han dömas till fängelse i två år.
Två av justitieråden var skiljaktiga, vilket innebär att de inte håller med om slutsatserna. De anser att kvinnan stod i beroendeställning till mannen, men att han varken direkt eller indirekt förmått henne att delta i de sexuella handlingarna. De anser inte att hon samtidigt var i en särskilt utsatt position.
My Hedström har representerat Riksåklagaren i Högsta domstolen. Hon tycker att HD landat bra i domen.
– HD:s majoritet resonerar som Riksåklagaren resonerar, att hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation och varit i beroendeställning. Man måste kunna väga ihop det, i förhållande till stödpersonen, mannen. Men hon har, som vem som helst, rätt att ha ett kärleksliv. Men det är något annat.
My Hedström har svårt att förstå de skiljaktigas resonemang.
– Det är klart att man kan vara både utsatt och i beroendeställning. I det stora hela handlar det om att skydda en väldigt utsatt grupp från att bli sexuellt utsatt.
Att kvinnan var utsatt i förhållande till mannen, vårdaren, betyder inte att hon alltid är det, fortsätter My Hedström.
– Det är inte alltid ett brott. Men är man anställd för att ta hand om en människa, då kan man inte inleda en sexuell relation med den människan. Då hade han fått säga upp sig och inte ha arbetsrelationen, då hade de kunnat ha ett förhållande, om det inte förekommit annat tvång.