Det är till vårdcentralerna som de NPH- och demenssjuka vanligtvis kommer först. Där är siffran fyra procent lika irrelevant för en AT-läkare i Flen som för en sjuksköterska i Oxelösund; den är en uppskattning, ingenting mer, och kommer från NTH-enheten vid Sahlgrenska i Göteborg.
En rundringning till några av Sörmlands vårdcentraler visar inte bara att i länet finns en god kännedom om NPH. Här finns också ett arbetssätt som ska förhindra att patienter faller mellan diagnosstolarna.
— NPH är ett känt fenomen som vi är medvetna om, uppger sjuksköterskan Pia Bejedahl.
— Risken för att vi ska ställa fel diagnos ska vara väldigt liten, försäkrar arbetsterapeuten Monique Hyttbro.
De arbetar på vårdcentralen Ekensberg i Nyköping, där de tillsammans med läkare ingår i det minnesteam som utreder och ställer diagnos. Likadana team finns vid de flesta av landstingets vårdcentraler.
Verksamheterna är en del av det länsgemensamma program som landstinget och kommunerna har skapat för vård och omsorg av demenssjuka.
Målet med det är att vården av demenssjuka ska vara likvärdig i hela länet. Det innebär att också de utredande teamen arbetar snarlikt på alla vårdcentraler.
Till stöd i arbetet har de en checklista som syftar till att demensutredningen ska kvalitetssäkras och vara tät på luckor. En punkt i den basala delen av utredningen är "CT-hjärna", det vill säga att en skallröntgen ska göras på patienterna.
— Vi gör det i stort sett jämt. Jag känner inte igen mig i påståendet att det skulle hoppas över, säger arbetsterapeuten Donna Arenäs vid Nävertorps vårdcentral i Katrineholm.
— Det finns naturligtvis exempel på att vi inte gjort en CT-hjärna, medger Bejedahl i Nyköping.
— Men det är i sådana fall då patienten gått så långt i sin sjukdom att vi bedömer att röntgen inte skulle vara meningsfull.