Experten om skjutningar: "Blir en kapprustning"

De många skjutningar som skett i Sverige på senare år har framför allt förknippats med utsatta områden i storstäderna. Men dödsskjutningar inträffar även i mindre och mellanstora städer, något som Sörmland har fått erfara den senaste tiden.

På torsdagskvällen och natten mot fredagen inträffade två dödsskjutningar, i Eskilstuna och Nyköping. Polisen gick tidigt ut med antagandet att det fanns kopplingar till kriminella nätverk.

Polisen varnade också för att det finns risk för hämndaktioner efter de båda dödsskjutningarna.

Att en skjutning ofta följs av fler bekräftas av Manne Gerell, forskare vid Malmö universitet som undersökt varför vissa områden är hårdare drabbade än andra av brott och otrygghet.

– Risken för att det sker en ny skjutning är kraftigt förhöjd, konstaterar han.

Manne Gerells forskning är i första hand inriktad på storstädernas utanförskapsområden. Men mönstren kan skönjas även på andra håll, menar han. Och förra veckans händelser är inte de första, där det skjuts på öppen gata i Sörmland. I somras mördades en ung man i Nyköping. Tre veckor senare sköts en 36-åring till döds i sin lägenhet i Eskilstuna. I augusti avlossades flera skott i Nyfors i Eskilstuna, den stadsdel där mordet på den 16-åriga pojken inträffade på torsdagskvällen.

Men vad beror det stora antalet skjutningar i Sverige på?

Manne Gerell för fram en till synes ganska enkel hypotes: Att upptrappningen av våldet i sig är en förklaring.

– Det har varit en enorm förskjutning i kriminella kretsar, säger han.

Förr kunde konflikter mellan kriminella oftare lösas med slagsmål, ibland kanske med kniv, eller rentav genom samtal. Numera sker det oftare med skjutvapen. Förklaringen är alltså att när väl någon börjat ta till skjutvapen, måste motparten svara med lika eller ännu grövre våld, menar forskaren.

– Det blir som en sorts kapprustning.

En annan förklaring som Manne Gerell för fram är vad han kallar "oorganiserad organiserad brottslighet". Det vill säga att de kriminella gängen ofta är löst sammahållna, vilket i sin tur ökar risken för grova våldsdåd. Han jämför med mc-gängen, som är mer hierarkiskt organiserade och därför hårdare kontrollerad internt.

– Där krävs det klartecken från chefen.

I de mer löst sammansatta nätverken däremot kan unga, impulsiva kriminella lättare själva ta initiativ till att använda skjutvapen, enligt forskaren.

En ytterligare faktor är tillgången till vapen – utan vapen, inga skjutningar. Men om det ökade antalet skjutningar verkligen beror på att det blivit lättare att få tag på skjutvapen är inte så lätt att säga, enligt Manne Gerell.

– Vi vet inte generellt om vapen är mer lättillgängliga nu än tidigare, säger han.

Däremot tror han att unga kriminella oftare har vapen nu än förr – vilket även det kan hänga samman med hur de kriminella nätverken är organiserade.

På ett mer generellt plan pekar Manne Gerell liksom många andra på utanförskapet som en bakomliggande orsak till kriminaliteten, och han lyfter fram skolans roll. I de så kallade utsatta områdena är det många barn som inte klarar skolan. Det betyder att områdena hela tiden fylls på av unga människor med dåliga framtidsutsikter. Dessa löper större risk att bli kriminella.

– Några av dem kommer att sugas in i kriminalitet. Här måste vi bli bättre, säger Manne Gerell.