Behörighetssiffrorna i Sörmland Ă€r under all kritik, tycker LĂ€rarförbundets Mathias Ă
ström.
Kravet pÄ lÀrarlegitimation infördes 2011. Ett av syftena var att pressa ner det höga antalet obehöriga lÀrare och förskollÀrare.
Behörigheten har sedan dess ökat. Men mÄlet om 100 procent legitimerade lÀrare Àr utopiskt i majoriteten av landets kommunala och fristÄende grundskolor.
Efter tio Är ligger rikssnittet pÄ knappt 71 procent.
Allra mest brant Àr uppförsbacken i Sörmland. HÀr Àr andelen heltidstjÀnster med behörighet i minst ett skolÀmne nere pÄ 62 procent.
Det Àr den lÀgsta siffran i landet.
â Det Ă€r klart underkĂ€nt pĂ„ alla sĂ€tt, och en gigantisk samhĂ€llsutmaning att sĂ„ mĂ„nga barn inte kommer att ha en behörig lĂ€rare under sin skoltid.
Det sĂ€ger Mathias Ă
ström, förhandlingschef pÄ LÀrarförbundet. Fackets alarmerande siffror Àr hÀmtade ur Skolverkets legitimationsregister för hösten 2020, och har sammanstÀllts av SCB.
Statistiken omfattar bĂ„de kommunala och fristĂ„ende grundskolor. Ă
ström uppmanar lÀnets skolhuvudmÀn:
â Ni behöver ha ett gemensamt krismöte. Samlas pĂ„ Stora torget i StrĂ€ngnĂ€s och frĂ„ga er sjĂ€lva: âVad gör vi?â. För nĂ„got mĂ„ste göras.
Nedbruten pÄ kommunnivÄ, visar LÀrarförbundets statistik stora skillnader inom lÀnet.
Högst andel legitimerade lÀrare finns i Gnesta, 68 procent. LÀgst Àr andelen i Flen, dÀr nÀstan halva lÀrarkÄren Àr obehörig.
â Ytterst utgör det risk för att jobben i framtiden hamnar utomlands. Om skola, vĂ„rd och omsorg stĂ„r utan bĂ„de behörig personal och skatteintĂ€kter, ja dĂ„ krackelerar vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llet, sĂ€ger Ă ström.
VÀsterbottniska VÀnnÀs Àr den kommun i landet med högst behörighet: 90 procent.
â DĂ€r andelen Ă€r högst, har det gjorts konsekventa, lĂ„ngsiktiga satsningar pĂ„ att jaga och skaffa behörighet. NĂ„gra genvĂ€gar finns inte.
LÀrarförbundet ser flera orsaker till krisen. De nyutexaminerade lÀrarna Àr för fÄ, avhoppen frÄn yrket för mÄnga. Flertalet skolorganisationer Àr sÄ slimmade att lÀrarna inte tillÄts Àgna sig fullt ut Ät kÀrnuppdraget.
Men det finns ocksÄ ekonomiska förklaringar.
MÄnga skolhuvudmÀn bedyrar att de inget hellre vill Àn att anstÀlla behöriga lÀrare. Men dessa kostar upp emot 6 000 kronor mer i mÄnadslön.
Enligt LÀrarnas riksförbund, det andra stora lÀrarfacket, sparar landets kommuner Ärligen tre miljarder kronor pÄ att i stÀllet vÀlja olegitimerad personal.
Skillnaden i lönekuvertet Àr stor mellan behöriga och obehöriga lÀrare. Det pÄverkar kommunernas anstÀllningar, menar lÀrarfacken.
Att lönekostnaderna Àr ett stort aber ÄskÄdliggörs till exempel av den senaste tertialrapporten för VingÄkers kommunala grundskolor. Tre av fem rektorer som brottas med tajta budgetar, varslar om underskott till följd av rekrytering av behöriga lÀrare.
LÀrarförbundet kÀnner igen den bilden.
â Men om kommunerna tycker att de har för lite pengar, prata dĂ„ med SKR och driv pĂ„ för mer. Det duger inte att bara sĂ€ga att man inte har rĂ„d. I förlĂ€ngningen blir det Ă€nnu dyrare om man inte satsar pĂ„ barnen. VĂ„ldssituationen bland unga i Eskilstuna, till exempel, har en förklaring i att det inte satsats tillrĂ€ckligt pĂ„ skolan, menar Mathias Ă ström.
I undersökningen frÄn LÀrarnas riksförbund, framhÄller dock 80 procent av huvudmÀnnen att det stora problemet Àr bristen pÄ behöriga lÀrare. Men det finns behöriga lÀrare som gÄr utan jobb, pÄpekar LÀrarförbundets Mathias à ström.
â Vi ser med oro pĂ„ att anstrĂ€ngningen för att anstĂ€lla dem inte alltid Ă€r pĂ„ topp. Det beror inte bara pĂ„ kostnader, utan ocksĂ„ pĂ„ att kommunerna inte alltid förstĂ„r vikten av behöriga lĂ€rare.