För omkring tvÄ Är sedan förstördes flera fornlÀmningar i samband med bredbandsutbyggnaden.
LÀnsstyrelsen uppmÀrksammades först pÄ att schaktning pÄbörjats utan tillstÄnd pÄ en plats. DÄ hörde företaget IP Only sjÀlva av sig till lÀnsstyrelsen och berÀttade att fornlÀmningar kunde ha skadats Àven pÄ andra stÀllen. Företaget tog dÄ en paus i sitt arbete för att vidta förbÀttringsÄtgÀrder.
FornlÀmningar Àr skyddade av kulturmiljölagen.
â Man fĂ„r inte göra markingrepp i eller i nĂ€rheten av en fornlĂ€mning. Det gĂ€ller oavsett om man grĂ€ver eller tĂ€cker över, sĂ€ger Per Gustafsson, chef för kulturmiljöenheten hos lĂ€nsstyrelsen i Sörmland.
I fjol gjorde de nio ÄtalsanmÀlningar om misstÀnkt brott mot kulturlagen.
â Vi gjorde besiktningar pĂ„ 103 platser, dĂ€r vi misstĂ€nkte skador. 48 fornlĂ€mningar bedömdes vara skadade. Det Ă€r nio anmĂ€lningar, med olika antal lĂ€mningar i var och en, sĂ€ger Per Gustafsson.
FornlĂ€mningar misstĂ€nks ha skadats i Flodabygden och Julita i Katrineholm, Ăja och RĂ„by-Rekarne i Eskilstuna, Hyltinge och Bettna i Flen samt Marmorbyn och Baggetorp i VingĂ„ker. I Hyltinge rör det sig om tvĂ„ platser.
â Den största kategorin Ă€r gravfĂ€lt med flera gravar frĂ„n förhistorisk tid, oftast frĂ„n jĂ€rnĂ„ldern, med markering ovan mark. Antingen nĂ„gon form av hög eller en plan yta som Ă€r stensatt. NĂ€r man har grĂ€vt ett schakt har man skadat eller brutit upp stenar, eller kommit Ă„t nĂ„gon del av sjĂ€lva gravgömman, sĂ€ger Per Gustafsson.
Polisen har hÄllit förhör med lÀnsstyrelsens handlÀggare och ska nu boka in ett till för kompletteringar.
Per Gustafsson har förstÄelse för att resultatet av polisutredningen dröjer.
â Det Ă€r sĂ„pass omfattande med mĂ„nga lĂ€mningar, det gör att det tar tid. Polisen har plockat upp det nĂ€r det kom in, sĂ€ger han.
Nu Àr antalet Àrenden om misstÀnkt skadade fornlÀmningar tillbaks pÄ normala nivÄer, omkring tre per Är.
Inför ett bygge eller markarbete Àr det viktigt att höra av sig till lÀnsstyrelsen om man kÀnner sig osÀker pÄ vad som gÀller, enligt Per Gustafsson.
â Vi har information pĂ„ vĂ„r hemsida men det gĂ„r snabbast att ta kontakt, sĂ€ger han.
Vad som Àr "nÀra" en fornlÀmning avgörs till fall frÄn fall. 100 meter frÄn en markering om fornlÀmning Àr det riktmÀrke som lÀnsstyrelsen ger kommuner, om nÀr det Àr lÀge att höra av sig inför en nybyggnation.
â Markeringen grundar sig pĂ„ vad man kan se. Det kan finnas mer under markytan, sĂ€ger Per Gustafsson.
Förutom gravplatser kan fornlÀmningar vara efter stenÄldersboplatser, eller gÄrdstomter och Àldre gÄrdsbebyggelser frÄn mellan 1000-talet och 1800-talet.
FornÄkrar kan upptÀckas pÄ flera sÀtt.
â Man kan se spĂ„r efter diken i kanterna av Ă„kern. Den kan vara som en försĂ€nkning, en svag urskĂ„lning i marken. En yta kan vara röjd frĂ„n sten, medan det runtom ligger smĂ„ rösen med sten som man har lagt upp, sĂ€ger Per Gustafsson.
SöktjĂ€nsten Fornsök, dĂ€r lĂ€mningar markeras pĂ„ en karta, har startats av RiksantikvarieĂ€mbetet. TjĂ€nsten uppdateras kontinuerligt, i och med att nya fynd görs. Ăven om Per Gustafsson tycker att tjĂ€nsten Ă€r bra, Ă€r det viktigt att ha i Ă„tanke att det i slutĂ€nden Ă€r lĂ€nsstyrelsen som avgör om en lĂ€mning Ă€r en fornlĂ€mning.
â UngefĂ€r fem procent av lĂ€mningarna Ă€r utgrĂ€vda. PĂ„ vissa lĂ€mningar har man inte bedömt Ă„ldern. Ăven andra kulturhistoriska lĂ€mningar Ă€n fornlĂ€mningar Ă€r markerade i Fornsök, de kan visa sig vara Ă€ldre, sĂ€ger han.
Polisens nationella operativa avdelning har en sÀrskild grupp som utreder kulturarvsbrott. De gÄr nu igenom alla misstÀnkta skador, ett arbete som Àr tidskrÀvande.
Utredningen om de misstÀnkta fornminnesbrotten bestÄr av flera delar: Dels att ta reda pÄ om nÄgon fornlÀmning har Àndrats eller skadats, dels se vem som i sÄ fall bÀr ett straffrÀttsligt ansvar.
â En kunnig person som tittar pĂ„ en fornlĂ€mning kan lĂ€sa av den och ge information om det som en gĂ„ng har varit. En del fornlĂ€mningar kan skadas bara av att man grĂ€ver sĂ„ att det blir svĂ„rare för experter att lĂ€sa av dem, sĂ€ger förundersökningsledaren Lukas Tigerstrand, Ă„klagare vid Nyköpings Ă„klagarkammare.
Vem skulle kunna hÄllas ansvarig?
â Jag vill inte gĂ„ in i detalj pĂ„ det. Men nĂ€r det Ă€r frĂ„ga om bredband kanske det Ă€r en som Ă€r Ă€gare till bredbandet, en som projekterar och utför arbetet och sĂ„ kan det finnas underentreprenörer, sĂ€ger Lukas Tigerstrand.
Om nÄgon person blir Ätalad för brott eller om Lukas Tigerstrand vÀcker talan om företagsbot, ÄterstÄr att se. Utredningen har Ànnu för mÄnga obesvarade frÄgor för att han ska kunna bedöma vilken pÄföljd eller vilka belopp som kan bli aktuella.
Vilket uppsÄt som ligger bakom och vilket kulturhistoriskt vÀrde det Àr pÄ fornlÀmningen pÄverkar.
Att grÀva utan tillstÄnd Àr i sig inte straffbart. PÄ professionella aktörer stÀlls dock högre krav pÄ att ha koll pÄ regelverket och det kan pÄverka uppsÄtsbedömningen ifall en skada har skett.
Lukas Tigerstrand utesluter inte heller att det inte blir nÄgot Ätal alls.
â Vi vet inte vilka brott vi kommer att kunna styrka, sĂ€ger han.
NÀr Àr utredningen klar?
â Jag skulle gissa att vi blir klara nĂ„gon gĂ„ng under hösten, sĂ€ger Lukas Tigerstrand.