48 fornlämningar skadade – brottsutredningen tar lång tid

För omkring två år sedan förstördes flera fornlämningar i samband med bredbandsutbyggnaden.

Länsstyrelsen uppmärksammades först på att schaktning påbörjats utan tillstånd på en plats. Då hörde företaget IP Only själva av sig till länsstyrelsen och berättade att fornlämningar kunde ha skadats även på andra ställen. Företaget tog då en paus i sitt arbete för att vidta förbättringsåtgärder.

Fornlämningar är skyddade av kulturmiljölagen.

– Man får inte göra markingrepp i eller i närheten av en fornlämning. Det gäller oavsett om man gräver eller täcker över, säger Per Gustafsson, chef för kulturmiljöenheten hos länsstyrelsen i Sörmland.

I fjol gjorde de nio åtalsanmälningar om misstänkt brott mot kulturlagen.

– Vi gjorde besiktningar på 103 platser, där vi misstänkte skador. 48 fornlämningar bedömdes vara skadade. Det är nio anmälningar, med olika antal lämningar i var och en, säger Per Gustafsson.

Fornlämningar misstänks ha skadats i Flodabygden och Julita i Katrineholm, Öja och Råby-Rekarne i Eskilstuna, Hyltinge och Bettna i Flen samt Marmorbyn och Baggetorp i Vingåker. I Hyltinge rör det sig om två platser.

– Den största kategorin är gravfält med flera gravar från förhistorisk tid, oftast från järnåldern, med markering ovan mark. Antingen någon form av hög eller en plan yta som är stensatt. När man har grävt ett schakt har man skadat eller brutit upp stenar, eller kommit åt någon del av själva gravgömman, säger Per Gustafsson.

Polisen har hållit förhör med länsstyrelsens handläggare och ska nu boka in ett till för kompletteringar.

Per Gustafsson har förståelse för att resultatet av polisutredningen dröjer.

– Det är såpass omfattande med många lämningar, det gör att det tar tid. Polisen har plockat upp det när det kom in, säger han.

Nu är antalet ärenden om misstänkt skadade fornlämningar tillbaks på normala nivåer, omkring tre per år.

Inför ett bygge eller markarbete är det viktigt att höra av sig till länsstyrelsen om man känner sig osäker på vad som gäller, enligt Per Gustafsson.

– Vi har information på vår hemsida men det går snabbast att ta kontakt, säger han.

Vad som är "nära" en fornlämning avgörs till fall från fall. 100 meter från en markering om fornlämning är det riktmärke som länsstyrelsen ger kommuner, om när det är läge att höra av sig inför en nybyggnation.

– Markeringen grundar sig på vad man kan se. Det kan finnas mer under markytan, säger Per Gustafsson.

Förutom gravplatser kan fornlämningar vara efter stenåldersboplatser, eller gårdstomter och äldre gårdsbebyggelser från mellan 1000-talet och 1800-talet.

Fornåkrar kan upptäckas på flera sätt.

– Man kan se spår efter diken i kanterna av åkern. Den kan vara som en försänkning, en svag urskålning i marken. En yta kan vara röjd från sten, medan det runtom ligger små rösen med sten som man har lagt upp, säger Per Gustafsson.

Söktjänsten Fornsök, där lämningar markeras på en karta, har startats av Riksantikvarieämbetet. Tjänsten uppdateras kontinuerligt, i och med att nya fynd görs. Även om Per Gustafsson tycker att tjänsten är bra, är det viktigt att ha i åtanke att det i slutänden är länsstyrelsen som avgör om en lämning är en fornlämning.

– Ungefär fem procent av lämningarna är utgrävda. På vissa lämningar har man inte bedömt åldern. Även andra kulturhistoriska lämningar än fornlämningar är markerade i Fornsök, de kan visa sig vara äldre, säger han.

Polisens nationella operativa avdelning har en särskild grupp som utreder kulturarvsbrott. De går nu igenom alla misstänkta skador, ett arbete som är tidskrävande.

Utredningen om de misstänkta fornminnesbrotten består av flera delar: Dels att ta reda på om någon fornlämning har ändrats eller skadats, dels se vem som i så fall bär ett straffrättsligt ansvar.

– En kunnig person som tittar på en fornlämning kan läsa av den och ge information om det som en gång har varit. En del fornlämningar kan skadas bara av att man gräver så att det blir svårare för experter att läsa av dem, säger förundersökningsledaren Lukas Tigerstrand, åklagare vid Nyköpings åklagarkammare.

Vem skulle kunna hållas ansvarig?

– Jag vill inte gå in i detalj på det. Men när det är fråga om bredband kanske det är en som är ägare till bredbandet, en som projekterar och utför arbetet och så kan det finnas underentreprenörer, säger Lukas Tigerstrand.

Om någon person blir åtalad för brott eller om Lukas Tigerstrand väcker talan om företagsbot, återstår att se. Utredningen har ännu för många obesvarade frågor för att han ska kunna bedöma vilken påföljd eller vilka belopp som kan bli aktuella.

Vilket uppsåt som ligger bakom och vilket kulturhistoriskt värde det är på fornlämningen påverkar.

Att gräva utan tillstånd är i sig inte straffbart. På professionella aktörer ställs dock högre krav på att ha koll på regelverket och det kan påverka uppsåtsbedömningen ifall en skada har skett.

Lukas Tigerstrand utesluter inte heller att det inte blir något åtal alls.

– Vi vet inte vilka brott vi kommer att kunna styrka, säger han.

När är utredningen klar?

– Jag skulle gissa att vi blir klara någon gång under hösten, säger Lukas Tigerstrand.