Vingåker är fjärde sämsta kommun av landets 290 kommuner. Under 2016 nådde 64,7 procent av eleverna i årskurs nio upp till kunskapskraven i alla ämnen. I år är motsvarande siffra 48,5 procent. Det framgår av Sveriges kommuner och landstings rapport "Öppna jämförelser - grundskolan". Statistiken i rapporten baseras på uppgifter från Skolverket, Skolinspektionen och Statistiska centralbyrån.

‒Jag är helt övertygad om att det inte beror på barnen. Det måste vara någonting annat som vi gör fel, säger Helena Edrenius (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Hon säger att hon blir upprörd, egentligen förbannad.

‒Det här är ju inte klokt. Jag tycker att vi har gjort så mycket. Vi hade en förvaltningschef som jag samarbetade med under flera år. Hon styrde upp och jobbade väldigt mycket med ledarskapet ute på de olika verksamheterna, säger Helena Edrenius.

‒Det är katastrofsiffror. Och det som oroar mig är att det inte finns någon plan, ingen tanke. Jag har lyft den här frågan, att vi måste ha ett kvalitetssäkrat arbete när det gäller de ungdomar som år efter år inte klarar sig ur grundskolan. Det är ju en jättekostnad för oss i framtiden och för samhället, säger Hans Averheim (VTL), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Helena Edrenius har vridit och vänt på problemet många gånger.

‒Vi har bland annat tittat på att vi har många barn från andra länder. Om vi plockar bort dem, blir det ett bättre resultat då? Men det blir det inte. Man kan inte luta sig tillbaka och tänka att det beror på det.

Hon konstaterar också att man sänkt undervisningsnivån i skolan för att alla ska klara kraven.

‒Det tror jag inte heller är bra. Det blir ingen utmaning för den som har lätt att lära sig och vill mycket.

Helena Edrenius tror bland annat att lärarna måste jobba mer kollegialt.

‒För att alla elever ska ha samma förutsättningar att nå så högt som de bara kan. Vi måste jobba med vi-känslan och ha bättre kvalitet på undervisningen. Jag vill också se likvärdigheten.

‒Till exempel är jag ganska upprörd över att inte alla använder det digitala verktyget som vi lagt mycket pengar på.

Helena Edrenius menar att man ska kunna använda det i stort sett i vartenda ämne. Om fler gjorde det skulle skolan kunna dra ner på kostnaden för böcker och i stället köpa appar och program, i vilka eleverna kan få individuella uppgifter att lösa.

‒Det tror jag är jätteviktigt för att stimulera dem. Alla behöver inte läsa om Gustav Vasa, tycker inte jag. Är man intresserad av rymden, så låt dem göra ett arbete om rymden och redovisa det. Vi måste väcka barnens intresse. Det tror jag är nyckeln till framgång.

Hans Averheim tycker också att det här är en viktig fråga som bör ha högsta prioritet. Han berättar också att han nyligen tog del av ett projekt i Ludvika som väckte hans intresse, där jobbade man med de elever som inte hade betyg nog att ta sig in på en yrkesutbildning på gymnasiet.

‒Under ett år punktmarkerade man dem och gick 150 placeringar uppåt, bara för att man brydde sig om de här eleverna. Man diskuterade med dem, ringde till dem, följde dem, mötte dem, lyssnade på dem, säger han.

I Katrineholm når 69,2 procent av eleverna i årskurs nio kunskapskraven i samtliga ämnen. Kommunen avancerade från plats 249 i fjol till plats 189 i år.