Det är tisdag kväll och ute vid Vårnäs har det samlats sju tonåriga flickor i stallet. Det som gör gruppen speciell är att sex av de sju flickorna nyss lärt sig svenska och att flera av dem knappt har sett en häst i verkligheten förut.
Initiativtagare till det hela är Johannah Ström som fick idén att samla ihop en grupp invandrarflickor av en förälder.
– Det var Tommy Björkdahl, pappa till en av tjejerna i föreningen, som väckte tanken hos mig. Han berättade att på fritidsgården där han jobbar sitter ofta flickor och är sysslolösa, berättar Johannah Ström.
Idén var väckt och hon och ridskolechefen Marie Lindkvist kollade med Sisu om det fanns en möjlighet att få bidrag till att starta en nybörjarverksamhet.
– Vi fick ett positivt bemötande av Sussie Engberg och lyckades få 24 000 kronor för vårterminen, vecka 14–24, berättar Johannah Ström.
Eftersom projektet har varit lyckat hoppas man kunna utverka ett bidrag även för hösten, så att tjejerna ska fortsätta att integreras i verksamheten och även i det svenska samhället och träffa andra människor med samma intresse.
Än så länge är det ganska ovana tjejer som arbetar i stallet med sysslorna som krävs innan det är dags att sitta upp på hästen och rida.
"Hoppsan, den där sadeln får du nog vända på", skrattar Johannah och springer fram till en av tjejerna och visar hur sadeln ska ligga.
18-åriga Gabriela Ndoj från Albanien har bara varit i Sverige i fyra månader, men pratar redan väldigt bra svenska.
– Jag pratar fem språk, men svenska är svårt. Jag hade aldrig ridit innan jag kom till Sverige för fyra månader sedan, berättar hon på bra svenska.
Ridit har däremot 16-åriga Izabela Islami från Albanien.
– Vi hade hästar på gården där jag växte upp, men de svenska hästarna är mycket snällare. Albanska hästar får man akta sig för, de är mycket ilsknare. Det är nog för att de svenska hästarna sköts mycket bättre, säger hon.
I den här lilla sjumannagruppen träffar vi tjejer från Albanien, Eritrea och Sverige. Den enda svenska tjejen är 13-åriga Ebba Ampén.
– Jag känner ingen av de andra tjejerna, men vi gick på samma fritidsgård och nu börjar vi lära känna varandra, säger hon.
Och just det är en bra grund till en integrering i samhället. Att använda hästarna som broar i kommunikationen mellan unga tjejer med olika språk, kultur och bakgrund. I stallet förenas de över alla osynliga gränser.