"Guuud så treeevligt!" Rösten i huvudet är min egen och helt utan ironi.

Vi är något tiotal minuter in i Carl Tillenius föreställning "Lurad". Det känns bekvämt, lugnt och tryggt och jag skrattar. En mjukt, snällt skratt som gör gott. Jag litar på att få slippa ångestgarva åt grova smaklösheter och ducka för jobbiga frågor från artisten.

Carl Tillenius tycks nämligen inte vilja omvända mig politiskt, få mig att känna mig dum eller sälja något till mig. Möjligen vill han varna för äckliga stycksaker längst ner i livsmedelsmbutikernas godishyllor.

Artikelbild

Agendan är uteslutande att roa och få publiken att gapa av förvåning när rätt spelkort återfinns på de mest oväntade ställen och grönsaker dyker upp från ingenstans.

Carl Tillenius är Eskilstunas "egen" trollkarl och komiker. Stammis på scenen i Biografbarens nedervåning, där han ofta fungerar som konferencier hos Svenska Humorklubben. Där har jag själv sett honom i aktion som komiker ett flertal gånger, men hans trolleri har jag bara sett enstaka prov på. Nu är jag sjukt imponerad.

I föreställningen "Lurad", som hade premiär i helgen på hemmascenen, blandar han disciplinerna. Den röda tråden är någon sorts retrospektiv i ljuset av att Carl Tillenius fyllt 40 år i dagarna.

Vi får till exempel se en variant på det korttrick som Carl Tillenius tävlade med i tv-programmet "Talang" och senare vann SM i Trolleri med. Vi får historien om hur Carl Tillenius som ung trollkarlsaspirant gick i lära hos "Mr Colland" och undervisning i hur man trollar med näsdukar och sönderrivna trycksaker (naturligtvis utan att fatta någonting alls).

Artikelbild

Precis som föreställningens titel "Lurad" säger blir publiken lurad, dubbelt upp och gång på gång. För just som vi tror att tricket är klart och vi har hyfsad koll på vad som har hänt, dyker det upp något nytt som får oss att inse att vi är totalt blåsta.

Flera gånger hör jag personer i publiken utbrista ett frustrerat "Näe!".

Artikelbild

För en vecka sedan var jag på en påkostad magishow med världsartisten Joe Labero. Carl Tillenius småskaliga trolleriföreställning är minst lika underhållande och mycket trivsammare. Den lilla lokalen och närheten till artisten bidrar förstås till den varma känslan.

Men mest handlar det om att Tillenius har skapat en scenpersonlighet som är omöjlig att inte tycka om. Det är en "the boy next door"- karaktär, en snubbe som gärna får titta in på grillfesten eller låna ens grästrimmer. Hans skämt är byggda på berättelser om egna tillkortakommanden och oförmåga att hävda sin åsikt. I kombination med roligt och skickligt trolleri ofta i interaktion med publiken bjuder Carl Tillenius på en kväll i bästa feel good-anda.