Musik
Julkonsert
Sven Boräng, Mia Poppe, Agneta Welander, Johanna och Tomas Widén och Niclas Strand
Ekbackskyrkan, Vingåker
Tre utsålda hus plus en fullsatt extrakonsert. Vingåker älskar ”sina” artister, och går man ur huse när de arrangerar julkonsert. Gänget, som för flera år sedan samarbetade med föreställningen Sjöråa, Sven Boräng, Agneta Welander, Johanna
och Tomas Widén och Niclas Strand, har tack vare att hon är sambo med Niclas Strand, utökats med Mia Poppe. För andra året i rad gav gruppen en julföreställning i Ekbackskyrkan den gångna helgen och precis som i fjol blev det succé. Alla i sextetten har stor erfarenhet av att stå på scenen, och Sven Boräng, Mia Poppe och Niclas Strand har sång, musik och teater som yrken. Sven Boräng studerar vid scenskolan i Malmö, men kan, förutom att skådespela också sjunga helt okej, Mia Poppe och Niclas Strand har jobbat mycket med operett, och andra typer av musikteaterföreställningar.
Makarna Johanna och Tomas Widén sjunger och spelar, tillsammans och med andra, och Agneta Welander är kanske traktens mest anlitade amatörskådespelare. I helgens föreställning fick alla göra det de är bäst på. Agneta Welander agerade sammanhållande länk, och inledde på scenen som hade lite mysmöblering med kuddar, levande ljus och en läsfåtölj, i vilken hon läste och reciterade texter av olika karaktär på temat julen. Efter några ord om julen till finstämt pianoklink av Tomas Widén kom resten av ensemblen in en efter en medan de sjöng Mary´s boychild, fast på svenska i något som övergick till en gospelversion.
Sedan fortsatte föreställningen i ett rasande tempo, publiken fick uppleva ett potpurri med sånger som man sjunger när man dansar kring granen, en pastisch på julevangeliet, det verkliga julevangeliet som lästes av en av Ekbackskyrkans pastorer, Adam Harknäs, stämningsfulla julsånger, en sketch om julhysteri, och en specialskriven sång av och med makarna Widén.
Höjdpunkten blev Adams julsång, eller som den kallas, O helga natt, med Niclas Strand. Den föreställning jag såg var den fjärde, och artisterna kanske var något trötta i rösterna. De brister som kunde anas i sånginsatserna uppvägdes dock av artisteriet och att föreställningen höll ihop och kändes genomtänkt. Den hade inte en död minut. Särskilt Tomas och Johanna Widéns svenska version av Pogues fina Fairytale of New York med fiol, gitarr och sång tilltalade mig, liksom att extranumret inte blev en julsång utan Abbalåten Happy new year.
Vingåkersborna hoppas säkert att gängets julkonsert i Ekbackskyrkan ska bli en tradition, och upprepas också nästa år. Med det mottagande årets föreställning fick av publiken är det svårt att tänka sig att ensemblen kan motstå en repris också julen 2010.
Det är bara att hålla tummarna.