Jubileet började för precis ett år sedan, den 5 januari förra året, mitt i smällkalla vintern och tidningsredaktionen öppnade upp portarna på vid gavel för Katrineholmsborna. Som strömmade in i massor där de erbjöds guidad vandring i de nyrenoverade lokalerna.
I redaktionslandskapets epicentrum befann sig chefredaktören Marie Hillblom, då som nu.
– Det har varit ett år som har visat oss att vi fortfarande spelar en stor roll i människors liv. Vi är fortfarande viktiga för läsarna. Det känns peppande och ger energi, säger hon när hon nu sammanfattar året.
Året har för henne präglats av många utåtriktade aktiviteter där hon har mött läsare på olika sätt. Det har varit allt från studiegrupper med ungdomar som besökt tidningen till samtal med läsare som också har fått Kurirens speciella jubileumstatuering av Marie Hillblom.
– Jag tatuerade människor med en gnuggis av vår jubileumslogga under KK-joggen i augusti. Såväl unga som gamla ville få den och det var nog det roligaste som hänt under året, säger hon.
För henne var det ett bra sätt att möta folk och prata om nyheter och om tidningen.
Viktigast under året har emellertid lanseringen av tidningens nyhetsapp varit, anser Marie Hillblom.
– Vi ser ett fortsatt stort intresse för nyheter och vi lever i en tid då allt fler är digitaliserade. Det behöver vi anpassa oss efter.
Appen, som kan laddas ner till en smartphone, gör att man enklare och snabbare kan ta del av lokala nyheter, berättar Marie Hillblom.
– Det är ett verktyg för att hundraåriga Katrineholms-Kuriren ska kunna ta steget in i framtiden.
Vad har du lärt dig under året?
– Att det fortfarande är samma journalistiska grundverktyg som Knut Hellberg använde sig av för hundra år sedan som vi använder i dag, yttrandefrihet, offentlighetsprincip och pressfrihet. Vi får aldrig ta dessa verktyg för givna, även om de är lagstadgade. Vi måste slå vakt om dem, säger Marie Hillblom.
– När Knut Hellberg grundade tidningen var det många tidningar som bevakade det här området, i dag är det bara vi kvar. Är man inte rädd om oss så finns det ingen annan som axlar manteln som det ser ut i dag.
100-årsfirandet har också präglats av krisen i tidningsbranschen där den stora uppgiften på dagordningen är att få läsare att vilja betala för journalistiken på samma sätt som de tidigare velat betala för papperstidningar, berättar Marie Hillblom och menar ingen hittills har lyckats knäcka den nöten.
– Det har varit både galej och gummistövlar, sammanfattar hon året.