Den årliga veckan med musik i Musikens hus avslutades på torsdagskvällen med ett utropstecken i form av Duveholmsskolans estetelever. Medlemmar i Hot House jazz-och bluesklubb rundade av och satte punkt.
Anders Sundquist inledde programmet med att presentera ordföranden i Musikens hus-akademien. Nämligen: sig själv! Det känns bra att föreningen numera har en sådan tydlig kulturell portalfigur som ordförande. Som den kulturprofil han är i Katrineholm har han här möjlighet att entusiasmera och bidra med artistisk tyngd till det lokala kulturlivet.
Musikens hus-akademien är ett ideellt koncept som bygger på medlemmarnas insatser. Kommunen står som hyresvärd och hyran består av att det bedrivs kulturell verksamhet i lokalerna.
Och lokalerna är verkligen fantastiska. En scen som rymmer allt från Kammarkören till Musikkåren utan att kännas för stor och opersonlig vid mindre evenemang. Under Musikens hus-veckan har katrineholmarna bland annat haft möjlighet att ta del av Kulturskolans lärarkonsert, Lindarnas kör, Spelmanslaget och Kammarkören. Ett rikt utbud, generöst serverat till fritt inträde. Och mycket publik har kommit. Enligt Anders Sundquist har varje kväll i stort sett varit fullsatt. Mycket glädjande.
Hot House fick ny styrelse 2006, vilket kanske inte undgått någon jazz/bluesintresserad i Katrineholm. En stor eloge måste tillerkännas Roger Thörnblom för hans eldsjälsarbete i den gamla klubben, men en förnyelse kändes angelägen. Numera är det legendaren Christer Cronholm som står som ordförande.
Att Malte Sjöstrand dessutom är fast medlem gjorde att förväntningarna var högt ställda. Jag hade turen att ha honom engagerad för en spelning på min musikrestaurang Gare Du Sud på söder i Stockholm i mitten av 90-talet. Jag minns att jag tyckte Malte Sjöstrand var en av Sveriges duktigaste bluesorganister. En stockholmsk Mose Allison med löd i rösten och rätta kliet i hammondfingrarna.
Kanske var det förväntningarna som lade sordin på torsdagens konsert. Lite luddigt i konturerna kan man tycka. En lördagskväll på Villa Sandhem är säkert ett forum som passar bättre. Ett plus för Elisabeth Bjurell när hon tar klivet fram som frontsångerska.
Det stora glädjeämnet var definitivt esteteleverna. Vilken musikalisk mognad och artistiskt allvar. Det är svårt att riktigt kunna uttrycka hur bra det faktiskt var. Verkligen roligt att musiklärarna på Duveholm har fått till en så bra konstellation i kollegiet. Det märks att eleverna har en trygg plattform att stå på.
Kören som gjorde fint sammanhållna versioner av Sakta vi gå genom stan och Vem kan segla…Amanda Larsson som fick mig att tappa hakan med en kaxigt framförd When Sunny gets blue. Linda Karlsson med en skönt beslöjad, låg, alt i Black Coffe. Ralle Eriksson på bas i krävande Coreakompositionen Spain. Henrik Rydholm med Sinatralook och en ledigt elegant Croonerversion av Come fly with me. Strålande! Och Ziity Johansson i en smittande sångglad version av Almost like being in love. Gott mos! Framtiden är tryggad!