Utsläpp i Djulösjön kan ge miljonböter

Ombyggnaden av Rosenholms reningsverk är i sitt uppstartsskede. Men ombyggnaden borde ha gjorts för länge sedan. Direktivet om rening av avloppsvatten kom redan 1991, för Sveriges del började det gälla 1998. År 2009 meddelade EU-domstolen att Sverige inte uppfyllt sina skyldigheter. Då klarade inte 37 svenska reningsverk de krav som ställdes på kväverening.
Fortfarande är det sex reningsverk som inte uppfyller direktivet. Samtliga av dem har vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp. Enligt Sveriges radios P4 Sörmland ska reningsverken i Nyköping, Håbo, Karlskoga, Alingsås och Värnamo klara utsläppsnivåerna till sommaren. Men Sörmland vatten och avfall AB beräknar att det kommer att ta 1,5–2 år att bygga om Rosenholm i Katrineholm, så att anläggningen uppfyller EU:s krav på rening av kväve.
Det är troligt att EU kommer att stämma Sverige, enligt miljöministern Lena Ek (C). Och dyrt kan det bli – 95 miljoner kronor om året så länge direktivet inte följs. Vem som kommer att få stå för den eventuella kostnaden är ännu oklart eftersom staten, länsstyrelserna och kommunerna alla har ett ansvar för situationen. Enligt Lena Ek är det möjligt att devisen "förorenaren betalar" kan komma att gälla, vilket i så fall skulle kunna medföra stora kostnader för Sörmlands vatten och avfall AB eller Katrineholms kommun.
Utsläppen från Rosenholms reningsverk hamnar i Djulösjön och i förlängningen i Östersjön. Kväve är ett näringsämne som orsakar övergödning och syrebrist, vilket i sin tur leder till igenväxta sjöar och att bottendjur och fiskar riskerar att dö.