Christer Andersson, 21 år, går en lärlingsutbildning på naturbruksprogrammet på Prins Wilhelmgymnasiet i Flen. Både för honom och lantbrukaren Ulla Andersson, 75 år, är Lerbo hembygden, och de är bekanta sedan länge. Dock inte släkt, fastän efternamnet är detsamma.
‒Christer får ta över vartefter. Han är duktig. Det såg jag direkt, säger Ulla.
‒Meningen är att jag ska hålla ruljangsen, säger Christer.
De båda befinner sig på samma våglängd och pratar samma språk när korna och brukandet av jorden är på tal. Christer är uppvuxen i gamla affären i Lerbo.
‒Så jag är inte uppvuxen på en bondgård, men jag har varit mycket med min morbror som har ungdjursuppfödning, i Floda. Jag började intressera mig för kor. Jag ville ha mer än köttdjur, jag ville ha kor. De är trevliga. Man kommer lite närmare dem.
Nu går Christer sista terminen av sina tre år på naturbruksprogrammet, och tar studenten i vår. Han har praktik på Ekenäs gård i Vadsbro. Tre dagar i veckan är han där och två i skolan.
‒Det är en bra utbildning. Jag får komma ut och se mycket.
I ett år stod Ullas lagård tom på djur. I höstas kom åtta dräktiga kvigor till Berg.
‒Jag tog hit dem den 4 november. Jag köpte dem från en man i Bie. Det är roligt att ha egna djur, det är mina första, säger Christer.
‒Det är bra för mig att djur i lagårn, för jag har vatten som går där, säger Ulla.
Nu flödar det i ledningarna när kvigorna dricker; vattnet står inte still och fryser.
Christer uppskattar tanken på att kunna ha en gård och en djurbesättning i hanterlig storlek, och Ulla gläder sig åt framtiden för sitt ställe. Mjölkpriset är som det är, konstaterar Christer, han räknar med att klara ekonomin på ett eller annat sätt, som att jobba med mer än sitt eget.
‒Jag tror många lantbrukare kan hålla med mig om att man hellre har 50 kor än 300. Och man kommer närmare djuren och själva jordbruket också. Det finns så många små lantbruk som står obrukade. Jag skulle gärna se att fler blev brukade, så jag försöker föregå med gott exempel.
Christer ser och lär när han är ute på sin praktik, och ser fram emot jobb på olika ställen.
‒Nu när jag är ung tycker jag det är roligt att komma ut och se andra gårdar, och träffa andra som har mer erfarenhet.
Djur, och mest kor, är det som intresserar Christer först och främst, men han blir även alltmer intresserad av växtodling. Han räknar med mycket jobb framöver.
‒I sommar drar det väl i gång ordenligt, både på Ekenäs gård och här. Men det är förskräckligt roligt att ha något eget vid sidan om.