Kaik nötte långa anfall med lågt bolltempo. Unga Västerås-Irsta hade piggare ben, rappa kontringar och korta anfall.
Inledningsvis var det Kaik som tjänade mest på de olika spelstilarna och när Ted Ulriksson, som fick chansen från start i hemmamålet, gjorde en fantastisk benparad på Ferdinand Beckius friläge var det inledningen på den tveklöst roligaste tiominutersperioden för Kaik. 4–4 förvandlades snabbt till 8–4 efter två mål var av Fredrik Andersson och Alexander Andersson.
Kaik tycktes ha kopplat ett tidigt segergrepp. Dessvärre blev det den enda roliga tiominutersperioden för hemmaspelarna, inför cirka 100 åskådare.
Det blev inte alls den enkla matchen mot tabelljumbon man kunde tro. Inte ens två röda kort för Västerås-Irsta, det första på kvicksilversnabbe Beckius tidigt i första halvleken, blev någon hjälp för Kaik. Hemmaspelarna körde fast totalt. Ted Ulriksson, som hade så förnämlig räddningsprocent i första halvleken och tog vartannat skott, fick inte alls samma hjälp av uteförsvaret i andra halvleken.
12–12 i paus slutade 24–26.
En lika snopen, som faktiskt onödig, Kaik-förlust.
Det hjälpte inte vad tränaren Alexander Broberg försökte med. Västerås-Irsta hade alternativen och lösningarna på det mesta. När storväxta skyttarna William Domås och Martin Alm dubbelpunktades i stort sett hela andra halvleken var det i stället andra spelare som klev fram i det offensiva spelet. När Ted Ulriksson fick lämna plats åt Emil Skoog i målet sista tredjedelen av andra perioden hittade Västerås-Irsta hans svagheter också. Och bakåt agerade Västerås-Irsta som man önskat sig att Kaik spelat, tufft och hårt. De småväxta västmanlänningar vågade ta kampen mot fysiskt starkare Kaik, och hemmaspelarna gick i fällan gång på gång, tog för många dåliga avslut och mäktade bara med fem mål sista kvarten.
Visst, lite nerv blev det när Kim Thörner först på straff reducerade till 23–25 och på kontringen därefter också gjorde 24–25. Men den här kvällen var inte Kaik ens nära kvittering.
Att Ted Ulriksson utsågs till hemmalagets bästa spelare var motiverat. Men priset som bästa Västerås-Irstaspelare gick till William Domås - trots att han var punktmarkerad större delen av andra halvleken och knappt delaktig i spelet.
Målen, Kaik: Kim Thörner 6, Fredrik Andersson 6, Alexander Andersson 5, Petter Larsson 4, Emil Eriksson 2, Pelle Engström. Martin Alm, 6, och Jerry Jansen, 5 var Västerås-Irstas främsta målskyttar. Jansen fick sedan rött kort med halvminuten kvar, för en förseelse som domarna bedömde som grov.