Truedssons besked: LSS-beredskap finns

Ökar kommunens kostnader för personlig assistans så som exempelvis Joha Frondelius (KD) befarar finns det en beredskap för det. Det beskedet ger vård- och omsorgsnämndens ordförande Ulrica Truedsson (S).

Ulrica Truedsson (S) ställdes till svars i fullmäktige om kommunens beredskap för ökade kostnader för personlig assistans.

Ulrica Truedsson (S) ställdes till svars i fullmäktige om kommunens beredskap för ökade kostnader för personlig assistans.

Foto: Fotograf saknas!

Övrigt2018-03-20 20:30

– Beredskapen är att kommunen som helhet har en god ekonomi som kan vara med och stödja om och när det sker.

Så säger Ulrica Truedsson i sitt svar på en interpellation angående LSS-stöd som Joha Frondelius ställt till henne.

Kristdemokraten är rädd att budget kommer att styra mer än den enskildes behov om fler personer tvingas vända sig till kommunen för personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Därför hade han riktat ett antal frågor till Truedsson att besvaras på kommunfullmäktiges möte i måndags kväll.

Så många detaljerade svar fick Joha Frondelius inte. Han ville till exempel veta hur många kommuninvånare som 2016–2017 nekats personlig assistans av Försäkringskassan eller fått den indragen.

Utan tillgång till Försäkringskassans statistik kunde Truedsson inte svara på det eller hur sådana specifika beslut har påverkat kommunens kostnader.

Klart är att under 2017 ökade kommunens direkta kostnader för personlig assistans med 6,7 miljoner kronor jämfört med 2016.

– Men vi kan inte se att det skett en kraftig ökning av sådana som fått avslag, uppger Truedsson.

Om den person som söker personlig assistans har ett grundläggande behov som är mindre än 20 timmar är stödet kommunens ansvar att ge. Över 20 timmar är det Försäkringskassans.

När regeringen 2015 gav direktiv till Försäkringskassan om att spara pengar inom LSS-området ledde det till en ändrad rättspraxis. Den är också bakgrunden till Joha Frondelius oro.

Ett antal domar i Högsta förvaltningsdomstolen har lett till en hårdare tolkning av vad som ryms inom grundläggande behov, vilket i sin tur har medfört att fler personer än tidigare tvingats vända sig till sina hemkommuner för stöd.

– Här har lagstiftningen inte hängt med. Kommer man inte upp i 20 timmar grundläggande behov blir man kommunens ansvar. Samtidigt kan det finnas ett behov av övrigt stöd som gör att timantalet blir ännu högre. Men vi har inte ställt någon utan hjälp som behöver det, säger Ulrica Truedsson.

Den skärpta tillämpningen har mötts av hård kritik. Regeringen har därför tvingats backa och låter nu utreda ändringar i lagstiftningen som kan bli aktuella i höst.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om