Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet valde av principiella skäl att inte delta i beslutet. De förordar alla en annan organisation för den kommunala överförmyndaren.
Vid samma fullmäktigemöte utsågs Camilla Hermansson (SD) att besätta partiets ersättarvakans i kommunstyrelsen. Hon valdes också in som ledamot i styrelsen för Katrineholm vatten och avfall AB. I bygg- och miljönämnden får SD en ny ersättare i form av Britt Gustafsson.
Ärendelistan vid årets första sammanträde med kommunfullmäktige var varken särskilt lång eller tung. Bland beslutsärendena fanns två förslag till nya detaljplaner som kkuriren tidigare berättat om och som nu har antagits. Båda bereder möjlighet till ny bostadsbebyggelse, på sikt av upp emot 80 bostäder.
De flesta av dessa ska byggas i Laggarhult. Detaljplanen för Havsörnen 21 gäller ett 60-tal bostäder i form av parhus, radhus, flerfamiljshus och villor.
Den andra detaljplanen avser området Mörkhulta vid södra Tislången, som planeras bli byggplats för i första hand tolv sjönära enbostadshus. Beslutet vållade viss debatt.
Miljöpartiets Ylva G Karlsson ville se en återremiss av förslaget då hon inte anser att det svarar upp till länsstyrelsens synpunkter om exploateringen av området. Vänsterpartiets Tony Rosendahl opponerade sig mer principiellt, eftersom han är starkt kritisk till införandet av Lis-områden – landsbygdsutveckling i strandnära läge – i kommunens översiktsplan.
Enligt Rosendahl riskerar bostadsbyggande i sådana områden att motverka utvecklingen av Katrineholms befintliga kransorter, och bidrar också till ökat bilberoende.
På mötets dagordning fanns också ett antal motioner som politikerna debatterade.
Inger Fredriksson (C) fick avslag på sitt förslag om en fond för att motverka vandalism. Fullmäktige lutade sig mot ett yttrande från Katrineholms fastighets AB, som anser att det är mer effektivt med övervakning och bevakning för att stoppa glaskross och klotter i kommunens skolor.
Fredriksson tycker fortfarande att det vore värt att testa idén att peppa eleverna att själva motverka vandalismen och belönas med fondpengar till förströelseaktiviteter.
Kristdemokraternas förslag om krav på registerutdrag vid anställning inom omsorgen ska däremot utredas vidare. Det är frukten av att kommunfullmäktige ställde sig bakom en motion av Joha Frondelius och Marian Loley.
Förslaget syftar till att skydda äldre och funktionsnedsatta mot brott på ett liknande sätt som lagen ger arbetsgivare rätt att kräva registerutdrag vid arbete med barn. Rutinerna för hur detta ska gå till, och om kravet även ska gälla redan anställd personal, ska utformas av kommunledningsförvaltningen.
Det är fel tågordning, tyckte Tony Rosendahl (V) som yrkade avslag.
– Man bör först göra en utredning av kriterierna och vad vi vill uppnå. Vi vill inte stå med skägget i brevlådan, sa han.
– I många kommuner har man tagit fram riktlinjer för att det har varit kriminalitet. Jag tycker att det är bättre att ta fram dem innan, replikerade vård- och omsorgsnämndens ordförande Ulrica Truedsson (S).
Hur ska kommunen sörja för cyklisters, mopedisters och gåendes trafiksäkerhet när väg 56 blir 1+2-väg mellan Äs och Hjälmaresund? Oskyddade trafikanter har då 75–90 centimeter vägren att röra sig på – samtidigt som trafikhastigheten ökar.
Frågan kommer från förre SD-politikern Morten Källström, Julita, i form av en allmänhetens fråga som inledde fullmäktiges möte.
Källström tycker att Trafikverkets planerade ombyggnad av 56:an i grunden är bra. Men den lämnar mycket att önska för oskyddade trafikanters säkerhet, anser han.
Vägen är redan i dag tungt trafikerad. Skulle Julita gård föras upp på Unescos världsarvslista torde turismen öka och trafiken bli ännu tätare, resonerar Källström.
Han förespråkar en avskild gång- och cykelbana. Men vad vill kommunen framföra till väghållaren Trafikverket i fråga om trafiksäkerheten?
Kommunstyrelsens 1:a vice ordförande Lars Härnström (M) svarade i fullmäktige att Källström tidigare ställt frågan som ledamot. Också då blev svaret att gång- och cykeltrafiken inte bedöms vara av omfattningen att den motiverar kostnaden för en GC-väg – cirka 30 miljoner kronor.
Härnström ger inte mycket för frågeställarens framtidsscenario.
– Det går inte att titta i kristallkulan och se att det kommer att bli x antal fler gående eller cyklister.