Trots dom – svårt att få igen utpressningspengar

Adnan Rostam Mzori ska betala tillbaka närmare 13 miljoner kronor till den utpressade kvinnan. Men kommer det att ske?

Chefsåklagare Robert Eriksson, Lars Liewenborg från polisens avdelning för grova brott och polismästare Johan Levin på presskonferensen inför rättegången, där dom nu fallit.

Chefsåklagare Robert Eriksson, Lars Liewenborg från polisens avdelning för grova brott och polismästare Johan Levin på presskonferensen inför rättegången, där dom nu fallit.

Foto: Persson Fredrik

Övrigt2018-05-16 19:05

I tisdags dömdes Adnan Rostam Mzori för grov utpressning av en äldre kvinna i Katrineholm. Rätten konstaterar att 87 överföringar om 15 247 500 kronor gjorts från kvinnans konto och ett konto i det företag kvinnan driver till Mzoris och morddömde Arnauld Arakazas konto. Kvinnan har fått tillbaka 2 370 000 kronor.

Överföringarna skedde från den 7 juni 2015 till den 26 januari 2017. Den första överföringen skedde enligt domen, när Adnan Rostam Mzori sagt att Bandidos skulle komma på kvinnans släktings rättegång, om hon inte betalade 500 000 kronor för att Mzori skulle avstyra det.

I rätten hävdade Mzori att kvinnan var trött på sitt företag och ville få det i konkurs. Överföringarna, hävdade han, handlade om att han skulle hjälpa henne att tvätta pengarna. Rätten skriver att dessa uppgifter framstår som en efterkonstruktion. Kvinnan ska därför få tillbaka 12 857 500 kronor, samt 35 000 kronor i skadestånd för kränkning, sveda och värk.

Detta är den ojämförligt största post som Adnan Rostam Mzori dömts att betala. Han och Arnauld Arakaza ska också betala skadestånd till mordoffrets familj, föräldrar och hans barn.

Advokat Per Oehme har varit både målsägarbiträde och försvarare åt den äldre kvinnan. Hon dömdes själv för bokföringsbrott men Per Oehme säger att både han och hans klient tycker att domen är bra. Per Oehme tycker att den röda tråden - händelsekedjan - är tydligare formulerad i domen än den var i åklagarnas framställan.

Men om den utpressade kvinnan och mordoffrets familj får sina pengar eller inte återstår att se.

– Min klients chanser att få igen pengarna bedömer jag som nästan utsiktslösa, säger Per Oehme.

Mattias Westrell är verksjurist hos Kronofogdemyndigheten och han förklarar hur det går till, när dömda ska betala fordringar eller skadestånd:

– Först och främst ska gärningsmannen betala. Sker inte det frivilligt, och det är kanske inte sannolikt här, får man gå till oss på Kronofogdemyndigheten. Finns det inga tillgångar och ingen lön att mäta ut, kan man se om det finns försäkringsskydd, som kan träda in. Finns inte det kan man i vissa fall få ersättning från Brottsoffermyndigheten, säger han.

Per Oehme bedömer dock inte att den äldre kvinnan kommer att få ersättning från myndigheten, som ytterst sällan ersätter kontanta medel.

– Hon själv tror fortfarande att det kan finnas pengar gömda på konton, men det är ingenting som polisen har hittat.

Skadestånd

De för mord respektive medhjälp till mord dömda, Arnauld Arakaza och Adnan Rostam Mzori, ska betala 60 000 var till den mördade mannens föräldrar och 75 000 kronor var till hans barn.

Rätten ansåg inte att mannens flickvän hade rätt till ersättning.

Den äldre kvinnan har yrkat ersättning för kostnader hon haft för en konsult, före detta rikskriminalens chef Tommy Lindström. Det ska hon dock inte få, skriver rätten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om