För mig och många andra har det blivit en tradition, ja nästan en nödvändighet, att besöka Nävertorpskyrkan och lyssna när Katrineholms kammarkör sjunger in julen.
Det är ett välkommet avbrott i julrushen, ett andrum för anden en dag när det mesta av tankar och sysslor kretsar kring världsliga ting som inläggningar, städning, inköp av klappar och köttbullar.
Katrineholms kammarkör bjöd i går kväll på två föreställningar som rymdes inom en timme, inklusive en kort och inspirerande betraktelse över julen av komminister Maria Gabrielsäther.
Programmet var en blandning mellan våra allra mest kända sakrala julsånger såsom Stilla natt, Jul, jul, strålande jul, Det är en ros utsprungen och Led milda ljus och mer okända stycken. Gemensamt för alla sånger var dock att de förmedlade glädje, vilket kören under ledning av Ingrid Falk också nådde ut med till åhörarna.
Som vanligt avslutades adventsvespern med O helga natt, med Magnus Bosson som sångsolist.
Publiken älskar verkligen den sången, och detta gensvar i kombination med Magnus Bossons kraftfulla stämma, chosefria framträdande och de maffiga körpartierna fick alla tvivel om att julen är härlig att blåsa bort.