Det är 30 år sedan Lars ”Sumpen” Sundbom kom till Floda kyrka för första gången. Under lördagskvällen bjöd han tillsammans med musiker på en konsert i jazzens tecken.
Sumpen vet hur man ska inleda en bra konsert. Att välja When the saints go marching in som öppningslåt är ett smart drag för att få igång publiken. Redan från första ton svängde det rejält i kyrkan. Programmet bjöd dock på mer än bara jazz, exempelvis framfördes även Irländsk folkmusik. Dansintresserad som jag är så kan jag avslöja att det spratt till i benen.
Varierad kvalité
Med ett varierat program kan det även bli en varierad kvalité på låtarnas framförande. Vid vissa stycken funderade jag till en början på vad Sumpen och hans musiker höll på med, men efter några takter lät det genast bättre. De kanske inte var så välrepeterade, men musikernas professionella framtoning gjorde att det istället kändes väldigt spontant och avslappnat. Att det var Sumpen som bestämde framgick tydligt då han med bestämd hand visade vem och hur hans musiker skulle spela.
Tempoväxling
Efter paus höjdes temperatur och tempo en aning. Bland annat framfördes Rock around the clock med tempoväxlingar och tonartsbyten som fick publiken att klappa händerna taktfast till de duktiga musikerna. Att framföra jazz på ett sätt som fångar publiken kräver inlevelse. När Lars ”Sumpen” Sundboms dotter Magdalena Sundbom sjöng Fly me to the moon visade hon tydligt att inlevelse krävs för att få till det där lilla extra, vilket hon lyckades med. Innan konserten avslutades med klassiker som Just a closer walk whit thee och What a wonderful world fick vi se Sumpen iförd ”Elvisdräkt” framföra Love me tender på ett komiskt sätt med en halvdant stämd ukulele.
GUSTAV KARLSSON