Söderskolan Àr förmodligen den grundskola i Flens kommun med flest barn som antingen har en eller bÄda förÀldrarna födda i utlandet eller som sjÀlv inte Àr född i Sverige. Med över 80 barn med somaliska som modersmÄl och över 50 med arabiska Àr den kulturella mÄngfalden pÄ skolan minst sagt rik, nÄgot som löper genom hela verksamheten som en röd trÄd.
âVI har 23 elever och en gĂ„ng nĂ€r vi rĂ€knade ihop vilka lĂ€nder alla kommer ifrĂ„n blev det tolv lĂ€nder bara i den hĂ€r klassen, sĂ€ger lĂ€raren för klass 2, Fatima Abid, vars förĂ€ldrar kommer frĂ„n Irak.
âDet Ă€r jĂ€ttekul att jobba pĂ„ den hĂ€r skolan. Barnen Ă€r vĂ€ldigt framĂ„t och vill lĂ€ra sig saker, man fĂ„r nĂ€stan knuffa ut dem ur klassrummet nĂ€r de ska gĂ„ hem och de vill inte gĂ„ pĂ„ lov.
Med sÄ blandade elevbakgrunder stÀlls det höga krav pÄ lÀrare och övrig personal.
âJag tycker bara det utvecklar mig som lĂ€rare nĂ€r man jobbar pĂ„ en skola dĂ€r allt inte bara flyter pĂ„. Det ger mig en chans att hjĂ€lpa dem att bygga sin identitet precis som jag fick göra som ung. Vi jobbar vĂ€ldigt aktivt för att alla barnen ska kĂ€nna sig inkluderade och vara en del av den demokratiska processen i klassrummet. De Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt medvetna och allmĂ€nbildade, om de till exempel sett om krig pĂ„ tv frĂ„gar de om det eller som nĂ€r Trump blev president hade de frĂ„gor om det. DĂ„ tar vi upp det pĂ„ morgonsamlingen, sĂ€ger Fatima Abid.
I klassen anvÀnds mÄnga hjÀlpmedel som lÀsplattor dÀr barnen spelar Kahoot.
âDet Ă€r som en frĂ„gesport pĂ„ tid dĂ€r det kommer frĂ„gor pĂ„ saker vi lĂ€rt oss under veckan, sĂ€ger Fatima Abid.
StÀmningen Àr god och tÀvlingsinstinkten Àr det inget fel pÄ. Tekniken ger ocksÄ ett annat tydligt exempel pÄ att alla barn oavsett bakgrund eller handikapp Àr vÀlkomna pÄ skolan.
âVi har en elev som Ă€r hörselskadad, dĂ„ anvĂ€nder vi en mikrofon som jag pratar i och hon har en mottagare sĂ„ hon hör allt. NĂ€r sedan barnen ska prata har de ocksĂ„ en sĂ€ndare som de skickar runt, de Ă€r vĂ€ldigt noga med att man trycker ordentligt pĂ„ knappen sĂ„ att deras klasskamrat ocksĂ„ hör. Det Ă€r ingen som ska kĂ€nna sig utsatt för att den kanske Ă€r lite annorlunda, sĂ€ger Fatima Abid.
Gemensamma aktiviteter tvÀrs över Äldrarna Àr ett annat sÀtt att bygga gemenskap, för nÄgra veckor sedan anordnades Bakdagen.
âVi delades upp i grupper och alla grupper bakade tvĂ„ tĂ„rtor, sen fick alla rösta om den bĂ€sta tĂ„rtan, berĂ€ttar Emilia RĂ€isĂ€inen i klass 5. Hon har tidigare gĂ„tt pĂ„ Bruksskolan.
âAlla Ă€r schyssta mot varandra hĂ€r och jag gillar Söderskolan bĂ€ttre, sĂ€ger hon.
Tuija Zens Àr skolans rektor sedan september förra Äret.
âDet finns en medvetenhet bland lĂ€rarna om hur vi ska jobba med inkludering och de Ă€r enormt engagerade. Om vi verkligen vill vara inkluderande Ă€r det viktigt att pedagogerna Ă€r öppna för att Ă€ndra pĂ„ skolmiljön och att man till exempel inte bara sjunger svenska sĂ„nger eller uppmĂ€rksammar svenska traditioner. Vi mĂ„ste möta eleverna dĂ€r de Ă€r, sĂ€ger hon.
Söderskolans struktur och karaktÀr innebÀr utmaningar.
âDet krĂ€ver en djupare förstĂ„else av lĂ€rarna hĂ€r Ă€n om man jobbar pĂ„ en mer traditionell svensk skola. En skola som vĂ„r pekas ut av forskning som svĂ„r ur ett socioekonomiskt perspektiv dĂ€r mĂ„nga av förĂ€ldrarna kanske inte sjĂ€lva gĂ„tt i skolan eller Ă€r analfabeter och vi har en utmaning i att höja resultaten. Det Ă€r vĂ„rt uppdrag att ge eleverna rĂ€tt stöd och till vĂ„r hjĂ€lp har vi flera modersmĂ„lslĂ€rare och studievĂ€gledare. Och att ge vĂ„ra lĂ€rare tid och möjlighet att utveckla sin profession och till pedagogiska samtal. Jag tycker att vi Ă€r pĂ„ rĂ€tt vĂ€g, sĂ€ger Tuija Zens och pekar Ă€ven pĂ„ ett problem alla skolor tampas med â att finna behöriga lĂ€rare.