I Vingåker kostade kommunens skyddsjakt cirka 15 000 kronor under förra året. Det skrev Kuriren om fick kritik från oppositionsrådet Charlotte Prennfors (M) för att ha ett ospecificerat avtal med kommunjägaren. I Katrineholm har man emellertid valt en annan modell där inga sådana avtal med entreprenörer finns.
– Vi har två stycken timanställda som sköter jakten åt oss, säger Karin Engvall.
– De är godkända av polisen och har alla tillstånd som man behöver ha. De har också god lokalkännedom och vi har anlitat dem i många år.
Katrineholms kommun har därför ingen fast prislista där olika sorters djur kostar olika att få skjutna, som i Vingåker.
Karin Engvall kan redogöra för exakt hur många djur som varit föremål för skyddsjakt eller som på annat sätt omkommit, exempelvis i samband med trafikskador genom åren.
Förra året var 135 djur föremål för uppmärksamhet av Katrineholms skyddsjägare. Det betyder att djuren dödats av trafik eller avlivats av jägaren.
Gräsänder och rådjur var vanligast. Totalt avlivades 35 rådjur och 36 änder. Kajor och grävlingar ingår också i den vanligaste kategorin.
År 2016 var det fråga om 129 djur och 2015 dödades 151 djur.
Om något av viltet går att använda som mat så tas det om hand av kommunen, berättar Karin Engvall.
– Någon gång per år har vi lyckats med det. Förra året hände det vid ett tillfälle, då kör vi det till något av de viltslakterier som mat och måltid har avtal med. Sedan går köttet tillbaka till den kommunala verksamheten och lagas till på äldreboenden eller i förskolan, säger Karin Engvall.