‒Det är inte så att vi ska sticka under stol med att vi har en tuff situation. Det kan ju inte ha undgått någon att vi har en tuffare situation i Sverige, så varför skulle vi inte ha det i Katrineholm?
Men Elsemarie Hallqvist säger samtidigt att det är många och bra arbeten på gång för att det ska bli bättre.
‒Någon kanske säger att "varför har ni inte gjort någonting tidigare" men man kan inte ha personal som bara sitter och väntar på att någonting ska hända.
Elsemarie Hallqvist blev tidigare i höstas kontaktat av rektorerna på skolorna.
‒De upplevde att de har elever som har andra behov. Alla passar inte i skolans form.
Pratade rektorerna då om att exempelvis hot förekommer på skolorna?
‒Ja, men det är klart att det förekommer. Så är det på alla skolor och så har det varit sedan jag började i skolans värld 1989. Men det som man reagerar på i dag är att kriminaliteten går lägre ner i åldrarna.
Efter ett möte med bland andra rektorerna, socialförvaltningen och polisen kom man fram till att starta en mindre undervisningsgrupp för fyra elever.
‒Här möter vi individerna där de befinner sig.
Tre fritidspedagoger har handplockats för uppdraget. De står hela tiden i kontakt med elevernas ordinarie lärare.
‒Eleverna behöver börja få lyckas, hitta sin plats i samhället.
Elsemarie Hallqvist kallar det för en akut satsning. I den långsiktiga planen samarbetar Viadidakt, bildningsförvaltningen och socialförvaltningen nära varandra för att fånga upp eleverna tillsammans och ta ett övergripande ansvar.
‒Det ska inte vara så att skolan släpper en elev, sedan följer sommarlovet och därefter tar nästa verksamhet vid. Det ska inte finnas några diken. Verksamheten ska vara öppen året om och rektorerna ska ha en ingång till alla funktioner. I dag har alla verksamheter olika chefer. Det gör att man tappar tid.
‒Det arbetet tror vi att vi är unika med. Syftet är inte att plocka ut orosmomenten utan att möta varje enskild individ där han eller hon befinner sig. Målet är att alla ska ha en gymnasieutbildning.
För att skapa mer trygghet i skolan har tre extratjänster införts i skolan. De anställda roterar på skolgårdarna som extra vuxna.
Tanken på trygghet får också stort utrymme när den nya högstadieskolan ska byggas i Katrineholm.
‒Det kommer inte att bli en stor skola där alla elever springer runt överallt utan skolan kommer att vara uppdelad i områden där eleverna har sin hemvist. Det kan snarare vara så att man upplever skolan mindre än i dag.
Samtidigt menar hon att hela skolan måste tänka om.
‒Skolan har nog inte varit tillräckligt flexibel för att möta den nya tiden. I grund och botten ser den ut som den alltid har gjort.
Känner ni igen er i bilden som Katrineholm-Kuriren beskrivit de senaste dagarna?
‒Vi känner igen delar av detta men det behöver kompletteras med det goda arbete som genomförs varje dag i våra skolor. Vi har lärare och medarbetare som vi är stolta över och de är stolta över sina skolor. Sedan är det en orolig situation i världen, den påverkar även Katrineholm. Men det finns samtidigt en enorm vilja att förändra.