Östra Vingåkers kyrkokör firar i år sitt 100-årsjubileum, något som bland annat visat sig för församlingsborna i form av konserter och en skivinspelning. I lördags kväll var det dags för final i körens firande, eller pricken över i:et som körens ledare, kantor Helena Hellström sa i ett litet inledningsanförande, en konsert tillsammans med sångerskan och låtskrivaren Py Bäckman och organisten Rune Broberg på piano.
I stort sett framfördes enbart musik av Py Bäckman under den en och en halv timme långa konserten, och jag tänkte att det måste kännas riktigt roligt för kören att få sjunga den tillsammans med upphovsmannen.
Py Bäckman är nämligen inte vilken kompositör och textförfattare som helst. Även om hon aldrig tillhört Sveriges kändiselit, är hon verkligen en gigant på området, särskilt som textförfattare. Py Bäckman kan tävla med exempelvis Björn Ulvaeus och Benny Andersson, Lars Winnerbäck eller Eva Dahlgren när det gäller lite tyngre populärmusik. Py Bäckmans har skrivit så många texter som träffat rakt i hjärtat på massor av människor, att hon numera inte bara finns med i den svenska psalmboken med fyra psalmer, hennes musik ingår också i många körers standardrepertoar.
Förutom melodifestivalvinnaren Stad i ljus, som framfördes av Tommy Körberg 1988 och senare kom med i psalmboken, har Py Bäckman skrivit texten till Gabriellas sång, som framfördes av Helen Sjöholm i filmen Så som i himmelen. Lägg därtill all musik som hon skrev tillsammans med Mats Wester, som gjorde gruppen Nordman till en av 1990-talets allra mest folkkära svenska akter.
Py Bäckman själv är främst känd som rocksångerska, som haft sina största artistiska framgångar med Raj Montana band, men även en solokarriär. På senare år har det blivit mycket kyrkokonserter. Tillsammans med Rune Broberg har hon nu gjort 250 konserter med Stad i ljus – sånger från jorden till himlen inom loppet av fyra och ett halvt år.
När duon kom till Östra Vingåker var det alltså med stor rutin och en massa sånger i bagaget. Py Bäckman bjöd på sig själv och en chosefri konsert, och ett fint samarbete med kören.
Efter den avslutande psalmen Stad i ljus blev det extranummer och allsång – Py Bäckmans svenska version av Leonard Cohens Hallelujah. Hon gör numret till något som jag vill kategorisera som en nordisk variant av den amerikanska gospeln – återhållet, lite vemodigt men innerligt.
När jag åker hem tänker jag att Py Bäckman utgör ett fint exempel på att Svenska kyrkan öppnat sig för samtiden och framtiden när det gäller musiken. Dessutom hör jag på bilradion att påven Benedictus XVI nu, glädjande nog, öppnar för användande av kondom bland sina anhängare, som skydd mot aids. Det har väl egentligen inget med Py Bäckmans musik och Östra Vingåkers kyrka att göra, men är ett enormt steg framåt för hela den kristna världen, men denna kväll känner jag att det på något sätt finns ett sammanhang.