"Jag kommer härifrån" handlar om ursprung och om att lämna en plats och komma tillbaka. I centrum står Jenny, runt 35 år gammal, som reser tillbaka till sin hemort för att göra upp med sitt förflutna.
Repetitionerna pågår för fullt, men vi lyckas få till en träff under Jeff Lindströms lunchpaus. Han käkar zucchinigratäng ur medhavd matlåda och berättar om pjäsen och sin väg till teaterscenen.
– Huvudpersonen vill återse ett antal platser hon minns från sin uppväxt. Man kan kalla det en sorts road-movie, inte minst för att Jenny får sällskap av 19-åriga Julia som just tagit körkort, ska ta studenten och är på väg ut i livet, och av Barbro, en gammal granne.
Mångbottnad, men på ett enkelt sätt, säger Jeff Lindström om pjäsen som har själva platsen som utgångsläge.
– Jag vet att Anders Duus till stor del utgick från Åmål, där han själv växte upp, när han skrev pjäsen. Och själv arbetar jag ständigt med Katrineholm där jag tog mina första stapplande steg som skådespelare. Jag har kvar familj och vänner där, men trivs väldigt bra med det liv jag numera har i Stockholm, säger Jeff och antyder att det inte alltid var helt enkelt att vara ung och ha skådespelardrömmar i en omgivning som inte alltid var så förstående.
För honom hade en skolföreställning en avgörande betydelse. Sörmlands Musik och Teater, det som numera heter Scenkonst Sörmland, kom på besök med pjäsen "Lilla Sofies märkliga resa" av Els Pelgrom och den då 11-årige Jeff blev helt tagen.
– Jag ville ha skådespelarnas autograf efteråt. Det tyckte min lärare var lite pinsamt och försökte tysta ned mig. Lite så var det över huvud taget, som om vissa skämdes för att jag tyckte om att sjunga och agera. Men självklart fanns det många andra som i stället gav stöttning. Och det var ju dom jag lyssnade på. Annars hade jag aldrig vågat. "Lilla Sofies märkliga resa" av Els Pelgrom som Sörmlands Musik och teater spelade i min skola var en otroligt stark upplevelse. Den bidrog till att jag ville bli skådespelare.
Om Jantelagen säger han att den finns även i kultursvängen.
– Men en förutsättning för att alls ta sig fram i den här tuffa branschen är att lyckas lägga Jante åt sidan. Vågar man inte stå upp för sig själv blir man en blöt fläck till slut.
[fakta nr="1"]
Hans egen väg till scenen gick via körsång, solosång och den fria teatergruppen Orka hemma i Katrineholm.
– Vi var väldigt aktiva och drivande, skrev egna pjäser och spelade på alla möjliga ställen.
Vid 21 kom Jeff Lindström in på scenskolan i Stockholm och de under de tre år som gått sedan han utexaminerades har det rullat på bra. Hittills har han inte saknat jobb och trots att frilanstillvaron är osäker oroar han sig inte för framtiden.
– Jag är inte så beroende av att veta vad jag ska göra härnäst. Nu är jag här, sedan får vi se. Frilansandet har fler fördelar än nackdelar. Förresten, efter "Jag kommer härifrån" ska jag vara pappaledig, så i sommar vet jag iallafall vad jag gör. Jag älskar det här yrket och för mig har det inte funnits några alternativ. Det både otroligt roligt och helt nödvändigt att spela teater.
Varför behöver vi teater?
– För att vi behöver se riktiga människor på en scen. Och för att vi behöver gemensamma berättelser.
Utöver Jeff Lindström medverkar Ingela Schale Berghagen, Sofi Helleday och Julia Frisberg som skådespelare. För musiken svarar Kim Persson, blockflöjt, Åsa Karlberg, tvärflöjt och Emeli Jeremias, cello. De tre sistnämnda har arrangerat musiken som baseras på folkmusik från olika delar av världen. Regissör är Dennis Sandin.