Med 15 års erfarenhet av att ta hand om fosterbarn i bagaget och med kunskaper i barnpsykologi anser sig Virpi Hellmark veta vad hon talar om. Sedan polisanmälan har hon haft insyn i två separata polisutredningar som handlar om våld, hot och trakasserier som de familjehemsplacerade barnen fått utstå. Att det ena fallet nu är preskriberat och de andra nedlagda i brist på bevis gör att hon i dag känner sig upprörd över polisens och åklagarens arbete. Hon är särskilt kritisk till det faktum att ledande frågor undviks och att som i det ena av fallen förhörsledaren varit en man i övre medelåldern.
- Du kan inte förhöra barn utan att ställa ledande frågor, det här är traumatiserade barn som är helt inne i sin värld. Om vi säger så här, man kan jämföra det med en kvinna som precis fått barn. Hur lätt är det att prata om något annat än barnet? Det traumatiserade barnet är så inne i sin egen upplevelse, att bevittnat våld mot andra lätt faller bort i berättelsen. Sen kan man diskutera ifall en äldre man verkligen är lämplig att förhöra barn, i vissa andra kommuner har man en övre åldersgräns för barnutredare, säger hon.
Fritt berättande målet
Hennes synpunkt kring förhörsmetoderna går tvärs emot rådande praxis. Kritiken brukar vara den motsatta, ledande frågor ställs allt för ofta i förhör med barn.
- Anledningen till att ledande frågor undviks i förhör med barn är att det är ett sätt att direkt eller indirekt påverka, genom att lägga orden i munnen. Ställer du ledande frågor blir det inte ett objektivt sätt att få fram information, man kan inte lägga orden i munnen på den som ska höras, säger Bengt Jansson, chef på familjevåldsenheten.
Ifall barnet inte kan eller vill berätta då, är det fel att i alla situationer ställa ledande frågor?
- Jag är osäker på om man någon gång kan säga att det är rätt, men det händer ganska ofta att frågorna blir ledande. Men det här är något som är oerhört omstritt, säger han.
Bevisvärdet i rätten sjunker dessutom ifall videoförhöret med barnet visar sig innehålla ledande frågor.
- Man strävar alltid efter ett fritt berättande, men ibland kan ledande frågor behövas för att öppna upp. Då ber man barnet berätta vad som hänt, sen följer man upp det, precis som i förhör med vuxna, säger Birgitta Swahn, utredare polisen.
Ifrågasätter åldersgräns
Hon tror inte att åldern hos förhörsledaren är av betydelse.
- Absolut inte. Hos en del polismyndigheter får man välja ifall man vill ha en kille eller tjej, men att det skulle finnas en övre åldersgräns har jag inte hört talas om, säger hon.
Virpi Hellmark vill också dra paralleller till fallet i Ludvika där tre pojkar under 2004-2007 fick utstå en rad kränkningar i samband med en fosterhemsplacering. I det fallet ledde misstankarna till åtal och fällande dom för grov fridskränkning. En utgång som lika gärna kunnat bli annorlunda, menar hon, och syftar på den bevisbörda som krävs för att ett fall ska leda till åtal.
- Enda skillnaden med det fallet och det här är egentligen att barnen i Ludvika berättade om varandras situation, säger hon.