Strax före tolvslaget på nyårsnatten 2016 skakades centrum av en explosion. Det var ingen fyrverkeripjäs. Det var en handgranat som detonerade vid entrén till stadens polishus.
Några månader senare, i mars 2017, uttalades ett dödshot i porttelefonen mot alla som befann sig på stationen. Utanför de låsta dörrarna hopades ett halvdussin uppretade personer.
Händelserna är två spektakulära exempel på flera incidenter vid polishuset som under senare år ökat utsattheten för de anställda. Redan före granatattacken sökte polisen tillstånd till kameraövervakning för att öka tryggheten.
I somras beviljade tillståndsmyndigheten, Länsstyrelsen Södermanland, kameror vid fyra in- och utgångar till fastigheten. Men polisens begäran att i brottförebyggande syfte få förstärka övervakningen med inspelningar och bildlagring fick avslag.
Polishuset ansågs inte vara tillräckligt utsatt för brott. Även efter granatattacken och grupphotet har länsstyrelsen hållit fast vid den uppfattningen. Ledningen för polisregionen överklagade beslutet till förvaltningsrätten i Linköping. Och den har en annan syn på polishusets utsatthet, framgår det av domen i ärendet.
Grundtanken med kameraövervakning är att värna samhällets intresse av att brott och olyckor kan förebyggas, konstaterar rätten. Lagtexten medger därför övervakning om den anses väga tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. I fallet med Katrineholms polishus tycker domstolen att den personliga integriteten väger lätt i förhållande till den hotade tryggheten för polisens anställda.
Eftersom inspelning och bildlagring ingår som en del av övervakningens syfte, ska Katrineholmspolisen ges den möjligheten. Kamerabilderna får lagras i två månader.
När det gäller utredningen av granatattacken pågår den fortfarande. En misstänkt gärningsman finns och är kopplad till den omfattande utredningen av mordet vid Östra skolan i maj 2017.
Utredningen av dödshotet vid polishusets entré är däremot nedlagd.