Sveriges kommuner och landsting, SKL, slår larm om högre utgifter för personlig assistans inom svenska kommuner. Deras uträkningar visar att kommunernas utlägg för personlig assistans har ökat med två miljarder de senaste åtta åren.
Anledningen tycks bero på att Försäkringskassan blivit hårdare i sina bedömningar, menar SKL. Om en person har behov under 20 timmar hamnar det även direkt hos kommunen.
‒Vi har märkt av att den andel kostnad som täcks av Försäkringskassan minskar år för år, säger Päivi Kabran, chef för vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm.
Katrineholms kostnadsökning på drygt fem procent är dock låg i jämförelse med Vingåkers kommun, som enligt SKL har ökat 81 procent de senaste två åren.
Men Robert Skoglund (S), ordförande för socialnämnden i Vingåker, menar att enligt deras egna beräkningar ser de en ökning på 51 procent de senaste tre åren.
‒Jag tycker att SKL:s kritik är befogad. Vi ser inte att det är på de nivåer de säger, men det är fortfarande en stor ökning.
Om personer med behov av personlig assistans ökar i antal kan ekonomin svänga snabbt.
‒Det kan slå hårt mot en liten kommun, men när vi tittar tillbaka har antalet legat ganska stilla sedan 2007. Det handlar i stället om att löner har ökat, men inte ersättningen från staten, säger Robert Skoglund.
Han hoppas att arbetsgruppen som SKL nu bildat tillsammans med socialdepartementet ska hitta en lösning.
‒Jag tycker att beslut måste tas hos en part. Om Försäkringskassan säger nej som det ser ut i dag, måste i princip kommunen säga ja. Vi skulle kunna gå lika hårt på, men det skulle bli folkstorm. Vi har ett ansvar gentemot våra invånare, säger han.
I Katrineholm är Ulrica Truedsson (S) ordförande för vård- och omsorgsnämnden.
‒Det är viktigt att det blir en huvudman. Vi behöver ett system som fungerar långsiktigt. En enkel och tydlig lagstiftning som inte gör att folk hamnar i kläm.