Av Socialstyrelsens senaste undersökning framgår att 97 procent av dem som bor på kommunens särskilda boenden får ett gott bemötande av personalen, 88 procent har förtroende för personalen och 72 procent är nöjda med de aktiviteter som erbjuds.
Men enligt Lennarth Johansson, forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum, säger siffrorna ingenting om hur de äldre faktiskt har det.
Dels är svarsfrekvensen, enligt Johansson, riktigt låg, dels är det många gånger inte de äldre själva som fyller i enkäten.
Enkäten avslutas med frågan vem som har besvarat den. Frågan följs av tre alternativa svar "den äldre själv", "den äldre ihop med någon" eller "enbart av någon annan".
Bland de äldre som bor i särskilt boende i Katrineholm tillfrågades 371 personer. 208 av dessa svarade. Av dem var det 25 personer som svarade själv. I 135 fall svarade "någon annan".
‒Vem är då denna "någon annan"? Det är svårt att tro att det kan vara någon annan än personalen. Eftersom det är de som i högre grad har svarat i de äldres ställe föreslår jag att man ska rubricera om den här undersökningen till "Så tycker personalen om äldreomsorgen", säger Lennarth Johansson.
Visserligen menar Johansson att en och annan brukare kan ha fått hjälp av en anhörig. Men, som han uttrycker det, det vill till att den anhöriga kommer på besök när enkäten skickas ut. Han menar också att många brukare är i beroendeställning. Därför har han svårt att tro att de vågar vara kritiska.
‒Man skulle skämmas över att använda de här underlagen, fortsätter han.
På ett äldreboende kan de boende ha exempelvis demenssjukdomar och därför kan de ha svårt att svara själva. Lennarth Johansson är dock fundersam över varför mönstret är liknande inom hemtjänsten.
I Katrineholm svarade 64 personer (37 procent) med hemtjänst att enkäten besvarats av enbart "någon annan".
‒Man kan lätt bli konspiratorisk.
Lennarth Johansson menar att den här undersökningen inte ger ett trovärdigt underlag om kvaliteten i äldreomsorgen.
‒Man skulle kanske kunna tycka att det bara är en märklig historia. Men det här är den måttstock som används i hela riket. Den som Sveriges kommuner och landsting anför som det bästa kvalitetsmåttet i äldreomsorgen.
Päivi Kabran, chef för vård- och omsorgsförvaltningen, hävdar bestämt att personalen inte fyller i några brukarundersökningar.
Hon känner till siffrorna som Lennarth Johansson presenterar.
‒Väldigt många har demenssjukdomar, man bor på demensboende, och man klarar inte av att svara själv och då är det de anhöriga som svarar. Det kan också vara så att man har en fysisk åkomma som gör att man exempelvis inte kan hålla i pennan.
‒Men vi som förvaltningen eller vårdpersonal har ingenting med svarandet att göra.
Päivi Kabran säger att enkäterna från Socialstyrelsen kommer direkt till brukarna. De fylls i och postas sedan av brukarna själva eller en anhörig.
‒Vi har ingenting med den hanteringen att göra. Och personalen svarar inte på några enkäter. Det här kommer direkt till brukarna och vi hanterar inte deras post.
Docenten Lennarth Johansson tycker att undersökningen borde heta är "Så tycker personalen om äldreomsorgen".
‒Hur vet han att det är personalen som har svarat? Vi arbetar inte på det sättet, säger Päivi Kabran.
Hon berättar vidare:
‒Är det någon annan än den äldre själv som svarat så är svaren som regel mera negativa. De äldre är oftast själva mer positiva.
Päivi Kabran säger också att kommunen har flera olika sätt att ta del av hur de äldre upplever omsorgen