Han visar mer än gärna upp fotografier från förr och kopior av gamla dokument. Det äldsta dokumentet han hittat där Hävla nämns är från 1371. På gammaldags, nästan obegriplig svenska, står det att Algot Långe tilldöms en femtedel av byn Hävla på ett räfseting i Norrköping.
– Det är otroligt att få fram ett sådant dokument. Det är 600 år sedan, säger han.
Egentligen heter han Per-Olof Karlsson. Han är 76 år och har forskat om Hävla sedan början av 2000-talet. Projektet startade när han var med och ordnade en berättarhörna på Smedjans dag i Hävla. Sedan dess har det utvecklat sig och blivit större.
Pelle har en liten stab på fyra personer som hjälper till med bland annat datorrelaterade grejer. Tommy Dahlgren i Kalbo tar fram födelse-, döds- och vigsellängder, Tore Jogbring i Katrineholm tar också fram dokument och texter, Ferenc Koch scannar bilder och Monica Leonardzon i Högsjö skriver rent och sammanställer text och bild.
Hittills är de klara med historien fram till år 1900. Resultatet är sammanställt i en tjock, blå plastmapp. Här finns brukets historia, smedjans, torpens, människornas.
– Drömmen är att det ska bli en bok, säger han.