Jag tycker om att åka buss, eller för den delen även spårvagn, både på hemmaplan och utomlands. När man är turist är kollektivtrafiken det bästa sättet att uppleva lite av vardagslivet för människorna på platsen tycker jag.
Att dela resande gör oss på något sätt mera jämlika. Det är också tillfälle att höra lite av vad medresenärerna pratar om med varandra. Det kan vara både lärorikt och spännande.
Snälla chaufförer, som är hjälpsamma mot förvirrade passagerare, gör mig glad i hjärtat.
Motsatsen finns ju också. Jag fick en riktig avhyvling av en bussförare i Malmö, när jag höll mitt kort på fel sätt, eller på fel ställe, eller vad det nu var, när jag skulle registrera min resa. Det var närmast skrattretande hur arg han var. Det kan inte ha varit bara på min undermåliga hantering.
Bland det trevligaste jag har sett på allmänt färdmedel var på en av Lissabons legendariska spårvagnar. I centrala staden steg en böjd gammal kvinna på med sina kassar med inhandlade varor. Hon hade svårt att gå. Spårvagnen knegade uppför en brant backe, och stannade sedan speciellt för att släppa av kvinnan vid huset där hon bodde. Hon fick även hjälp med kassarna av chauffören, en ung flicka.
Att bussen kommer är förstås väsentligt när man står och väntar. Ja, att busslinjen faktiskt existerar, och att man hittar en hållplats där den enligt utsago ska finnas. En sen ankomst med tåg till en järnvägsstation i Italien blev en pärs. Enligt informationen skulle vi kunna åka buss till slutdestinationen från torget utanför tågstationen.
Där fanns inte tillstymmelse till buss. Man skulle kunna tro att tjänstemannen i luckan på järnvägsstationen visste besked. Men han markerade tydligt att busstrafiken absolut inte var hans område, och att han inte visste någonting om detta. "I know nothing", som Manuel i "Pang i bygget" säger. Lösningen blev taxi den gången.
Några dagar senare åkte vi buss till en annan ort än den utan bussar på torget. Även där fanns en järnvägsstation. Där frånsade man sig direkt undrande resenärer. På en stor skylt stod att läsa: "Vi svarar INTE på några frågor om bussar".
Som sagt, hjälpsamma människor blir man glad av.