Det framgår av en färsk rapport från Brottsofferjourernas riksförbund. Den har jämfört bidragen till landets samtliga 93 jourer, relaterat bidragen till antalet polisanmälda brott och jämfört med stöden som de såg ut 2011.
Skillnaderna mellan kommunerna och därmed jourernas förutsättningar är fortsatt stora, visar rapporten.
Verksamheten vid landets alla brottsofferjourer bygger på ideell grund. Men utan kommunala bidrag står den sig slätt, varför stödpengarna i vissa fall är helt avgörande för hjälpen till brottsoffren.
I genomsnitt bidrar landets kommuner med 1,89 kronor per invånare till jourerna. Det mest frikostiga exemplet är Kristinehamns kommun i Värmland, som ger 16,86 kronor per invånare i stöd.
I Sörmland når endast tre kommuner upp till genomsnittet: Katrineholm, Vingåker och Flen. De två förstnämnda bidrar med mer än genomsnittet – 5,38 kronor per katrineholmare och 5,70 per Vingåkersbo. Det är länets högsta siffror.
Förklaringen sitter i Katrineholm: Monica Leinedotter, den enda anställda samordnaren som finns i länet. Kanske kommer Brottsofferjouren KFV inte att vara unik i det sammanhanget länge till.
— Det pågår ett omorganisationsarbete som ska vara klart till 2017 och bland annat syftar till en likvärdig kvalitet på stödet till landets alla jourer. Till exempel diskuteras om alla jourer ska kunna ha en anställd och inte enbart bygga på ideella krafter, säger hon.
Riksförbundets undersökning genomfördes under augusti–september. Den visar att alla kommuner i länet utom Strängnäs, Gnesta, Oxelösund och Katrineholm har höjt sina bidrag något sedan 2011.
Katrineholm ger fortfarande mest: 175 000 kronor per år i en kommun med drygt 4 500 brottsanmälningar. Eskilstuna kommun, som med nästan 10 000 fler anmälda brott har högst brottslighet i länet, bidrog till sin jour med 40 000 kronor.
Per invånare är det den lägsta siffran i länet.