- I de flesta fall har eleverna belägg för att klaga på skolmaten, säger Annika Unt Widell på LRF-anknutna Skolmatens Vänner, och tycker att elever borde ha större inflytande på den skolmat de får. Maten måste locka elever att äta, säger hon, och tycker inte att skolmaten förändrats sedan 1980-talet.
Men Birgitta Andersson, kökschef på Kupolen, som serverar skolmat till elever på Södra skolan och Tallåsskolan, håller inte med. Under de 15 år hon jobbat i skolköket, har maten förändrats avsevärt, tycker hon.
- Förr serverades bara pizzasallad till pastarätter. Nu finns det ett varierat utbud av sallader med kidneybönor och rädisor, säger hon.
Eleverna får vara med och påverka den miljö de äter skollunch i, och ge förslag på mat de vill ha i en förslagslåda.
- Vi lägger ned vår själ i att göra bra mat, den mesta gör vi i ordning från grunden, säger hon. Och maten går åt, försäkrar Birgitta Andersson.
Sebastian Karlsson, elev i Tallåsskolan, tycker att skolmaten för det mesta är okej.
- Men det är för mycket såser med konstig färg till fisk, säger han och lägger en portion lasagne på tallriken. De borde ha mer "vanlig" mat, som köttbullar, tycker han.
Omkring 20 procent av högstadieeleverna på Södra skolan äter inte i skolmatsalen, enligt en undersökning som utgår från skolsköterskans frågor vid årets hälsobesök. Skolsköterska Peder Larsson ser det som ett uttryck för grupptryck och matvanor.
- Många tonåringar har i- dag samma matvanor de hade som barn, de vill äta maten separerad och klagar på blandningar i skolmaten. Det är synd, blandad mat ger mer variation, säger han.
Katrineholms kommun har en näringsbaserad matsedel som de rekommenderar skolköken att följa. Men lagar köken näringsrik mat efter eget recept, får de göra det, framhåller kostchef Camilla Wiström.
- Vi jobbar med att hitta en metod för att se om eleverna får i sig näringsriktig skolmat, men vet ännu inte hur det ska gå till, säger hon.