Utanför StudiefrÀmjandets lokal i Kvarnen stÄr Annika Jonsson. Hon har tagit en kort rast frÄn sitt arbete pÄ Sodexo för att uppvakta sin man, Nicklas Jonsson, med en tÄrta.
Med tysta steg visar hon vÀgen för fotograf och reporter. I ett rum nÀstan lÀngst bort i den lÄnga korridoren pÄ StudiefrÀmjandet sitter Nicklas och arbetar. Hustrun Annika tar ett kliv in i Nicklas arbetsrum.
- Hej, den hÀr tycker jag att du Àr vÀrd, sÀger Annicka och lÀmnar över tÄrtan till sin man.
- Oj, vad förvÄnad jag blir! svarar Nicklas och tar emot gÄvan.
- Du jobbar och sliter dygnet runt, men finns ÀndÄ alltid dÀr för mig och vÄra barn Marcus och Mathilda. Det Àr bara att ringa sÄ kommer du. Du finns dÀr till och med för hunden.
KÀnslorna svallar. Den kÀrleksröda tÄrtan stÀlls pÄ bordet, det gÄr inte att hÄlla i den och samtidigt kramas hÄrt och lÀnge.
Rörd till tÄrar, slÀpper Nicklas taget om sin fru. Han som annars mest brukar hÄlla sig kall och inte alls Àr sÄ kÀnslosam. Engagerad, ja, men han brukar inte bli rörd pÄ det hÀr sÀttet.