Muralmålningen på Norr startskottet för mer konst

Den grönskande muren på Norr gav kulturnämnden blodad konsttand. Nu finns förslag på en rad platser i Katrineholms kommun där grå fasader skulle kunna få färgprakt.

Vid Åkes skor i Katrineholm finns en av de väggar som ingår i förslaget till ytor som skulle kunna smyckas med muralmålningar.

Vid Åkes skor i Katrineholm finns en av de väggar som ingår i förslaget till ytor som skulle kunna smyckas med muralmålningar.

Foto:

Övrigt2018-02-18 10:00

"Talking forest" heter konstnären Henrietta Kozicas muralmålning på Bondegatan i Katrineholm. Den kom till efter ett medborgarförslag från Ingrid Sundqvist som önskade en färgklick på Norr. Målningen blev så uppskattad av katrineholmarna att kommunen vill skapa fler smyckade ytor.

‒Jag tycker att muralmålningar är jättefina. Muren på Norr är ett väldigt lyckat exempel, säger kulturnämndens ordförande Cecilia Björk (S).

På mötet den 20 februari ska kulturnämnden på sitt möte ta ställning till en ny rapport som föreslår lämpliga ytor för muralmålningar i kommunen. Om rapporten antas blir den ett inriktningsdokument för det fortsatta arbetet.

Muralmålningar har blivit populära i många städer.

En kommun som enligt rapporten skulle kunna vara en förebild för Katrineholm är Varberg, där konst skapas på väggar främst på landsbygden.

I rapporten redovisas en rad förslag på väggar. Vissa fastigheter ägs av kommunen medan andra ägs av företag som inte är vidtalade eftersom det än så länge handlar om en idékatalog över möjligheter.

‒Muralmålningar har enormt lång tradition. Se bara på kyrkväggar och gavlar i Stockholms innerstad, säger Cecilia Björk som gärna ser att kommuninvånare i alla åldrar kommer med egna förslag på väggar som skulle kunna målas.

Ett förslag på lämplig fasad i kulturförvaltningens rapport är silon i Valla, som syns vida kring och som även tidigare har varit föremål för intresse från kulturförvaltningen när det gäller utsmyckning. Motivet skulle enligt förslaget kunna kopplas till silons funktion.

Huset på Malmgatan i Sköldinge där Sköldinge Livs låg tidigare ses också som utmärkt för konstnärlig gestaltning. Inte minst skulle en målning på fasaden kunna glädja boende på Malmgården.

En annan vägg i behov av uppfräschning, och som har fått en mindre smickrande funktion som klotterplank, är den vid Coops parkering på Norr i Katrineholm.

Ava-huset ses också som intressant ur muralmålningsperspektiv. Inte minst skulle det enligt förslaget kunna bli en tilltalande syn för tågresenärer och bilister.

Andra platser som nämns i rapporten är fasaden till Åkes skor, Duveholmsgymnasiets fasad, som skulle kunna målas i samarbete med elever, järnvägstunneln under Fredsgatan och tunneln under Stora Malmsvägen i Nävertorp.

De båda tunnlarna hör till de platser som Cecilia Björk gärna vill se smyckas, tillsammans med väggen vid Coop på Norr. Hon framhåller att det är viktigt att hitta en balans när det gäller muralmålningar i en kommun och att det i första hand ska satsas på områden som känns dystra och mörka.

‒Det ska absolut inte vara målningar överallt.

Muralkonst

Väggmålningar har funnits i runt 30000 år.

Klotter har minskat i många städer där ytor smyckas med muralmålningar.

De muralmålningar som görs behandlas för att inte kunna förstöras av eventuella klottrare.

Källa: Katrineholms kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!