Den minnesgode erinrar sig kanske artikeln från september förra året. Den handlade om en minnessten i Järnvägsparken i Vingåker. En minnessten som plötsligt var försvunnen innan dess överdel återfanns i kommunens förråd. Dit hade stenen förpassats av en kommunanställd sedan man upptäckte att den blivit utsatt för åverkan och blivit påkörd eller avbruten.
Förutom att minnesstenen ska restaureras och sättas tillbaka på samma plats i parken finns det ytterligare en historia som Jonas Rönn, landskapsingenjör på parkförvaltningen i Vingåkers kommun, kan berätta, och det är här som plåtskrinet kommer in i bilden.
- Min farmors bror Olle (Gabrielsson) var i mitten på 1950–talet sysselsatt i Järnvägsparken och upptäckte då att minnesstenen lutade. Det bestämdes att stenen skulle rätas upp, men i den vevan hade man också fått höra att det skulle finnas ett skrin under stenen.
Så var det också. När Olle högg med spettet träffade han plåtskrinet som grävdes upp och visade sig innehålla en vinflaska innehållande en papperslapp. Lappen fiskades upp ur flaskan och texten berättade om när Järnvägsparken invigdes år 1897 finansierad av hundskattepengar. Vilket måhända kan förklaras med att Järnvägsparken tidigare kallades Hundparken beroende på att här i det gamla sandtorget begravde Vingåkersborna sina hundar.
Vad plåtskrinet med innehåll beträffar inlämnades det till kommunkontoret, men vad som hände sedan är höljt i dunkel. Därför tar vi nu läsekretsen till hjälp för att om möjligt skingra mystiken.