Mikrofinansinstitutet i Katrineholm startar nu tillsammans med nätverket Neem ett bolag med utlåningsverksamhet och eget kapital. Institutet, som har sin bas på Näringslivscentrum, ska bedrivas affärsmässigt, och vända sig till låntagare i hela landet, berättar Johan Sundholm, som hävdar att verksamheten kommer att ge avkastning.
- Socialt engagemang går att kombinera med affärsmässighet, säger Johan Sundholm, som ska driva verksamheten tillsammans med Neems ordförande Joyce Kimwaga Lundin.
Institutet har byggt upp ett startkapital, bland annat med hjälp av privata aktieägare och investerare. Enligt Sundholm finns också löfte om kapital från Europeiska investeringsbanken, och flera svenska banker har visat intresse för projektet, menar han.
- Den svenska bankmodellen och Almi passar inte alla. Många entreprenörer kommer från länder där man inte har förtroende för institutioner som bankväsende och polis, eller för det regelverk banken står för, säger han. Hos institutet ska låntagaren också möta mer förståelse för att man till exempel inte vet hur skattefrågor ska hanteras, säger han.
Målgruppen är utlandsfödda personer, men lånen ska finnas tillgängliga för andra, enligt Sundholm.
Samma krav som banken har på strikt affärsplan ska gälla, men låntagaren behöver inte gå in med aktiekapital. Till skillnad från banken, följer Mikrofinansinstitutet också upp låntagaren varje månad under de första tre åren, då konkursrisken enligt Sundholm är som störst.
Institutet ska ha ett lånetak på 250- 000 kronor, och en högre ränta än vanliga banker eftersom lånesummorna är små. Men Johan Sundholm ser ingen risk i att på detta sätt exploatera grupper i utanförskap och försätta människor i växande skulder.
Den kontinuerliga uppföljningen av låntagaren skapar personliga band, och utgör i sig en säkerhet både för utlånaren och låntagaren, menar han.
Men Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen, är tveksam till om mikrolån inom Sverige står för en positiv utveckling. Har man en tillräckligt bra och hållbar affärsidé ska man kunna vända sig till en vanlig bank, tycker han.
- Är efterfrågan på mikrolån stor inte bara i tredje världen utan också här i landet, betyder det att utanförskapet i Sverige blivit stort, säger han.