Höghusen på Storgatan 16 byggdes 1964 enligt fastighetsregistret, samma år som riksdagen fattade beslut om miljonprogrammet. Det var inte de första punkthusen i stan; först var Sibeliusgatan. Storgatans höghus möttes av oro över att småstadsidyllen skulle försvinna.
Några fler höghus blev det inte just här, men från att ha varit ifrågasatta och kanske lite hånade, blir det numera oftast budgivning och ganska höga priser på lägenheterna här, när de säljs.
Högst upp, på sjunde våningen med utsikt över hela stan, bor Axel Olsson, 21, i sin första egna lägenhet. Hela dagen har han sol på balkongen och solen flödar in i lägenheten.
– Jag har alltid velat bo i de här husen. Jag har ingen aning om varför, själva huset är ju fult. Men jag har alltid tyckt att lägenheterna är fina. Nu är det mycket utsikten jag gillar, säger han.
Från sovrummet har Axel utsikt åt öster, med morgonsol. Han jobbar på Sultans konditori som konditor, och kan konstatera att han, eftersom han börjar i bageriet klockan fem på morgonen, oftast vaknar innan solen hunnit väcka honom.
Från vardagsrummet, med stora fönster och balkong åt söder, ser Axel Olsson resten av Katrineholm och hör tågen tydligt, särskilt när balkongdörren är öppen.
– Jag har aldrig stört mig på tågen, jag tycker att de är lite mysiga.
Lägenheten, som är på 67,5 kvadratmeter, består av hall med klädkammare, kombinerat kök och vardagsrum, samt sovrum. Färgerna är beige, grönt, svart, men med röda eller rosa persiska mattor i både hall, kök och sovrum.
– Det blev de färgerna, det är nog mest slumpen som avgjort.
På hallens svarta byrå står en stor vit korall. Köket är vitt, från Ikea, och med stänkskydd av koppar bakom den svarta bänkskivan. Köket fanns redan när Axel flyttade in, men han har fortsatt med koppartemat, med lampor över arbetsbänken i koppar och hallampa i samma material. Väggen mellan kök och vardagsrum är också nedtagen av någon tidigare ägare.
– Jag tycker att kopparplåten är skitsnygg. Jag har inga planer på att ändra i köket.
Över matbordet hänger en lampa med många glasglober, från Royal Design. Den levererades som ett gör-det-själv-kit och Axel har monterat ihop den.
Han tycker att inredning är roligt och tror att inredningsintresset kommer från hans pappa. Han gillar att ha ordning i lägenheten, men erkänner samtidigt att han är lite småslarvig. Han var inte särskilt ordningssam när han var liten heller, säger han. Han följer inte en viss stil, utan köper det han tycker är snyggt.
– Jag har inget stilideal och jag är inte trendkänslig, inte vad jag vet i alla fall. Men kanske är jag det omedvetet? Det mesta jag har köpt har varit för att "det där är snyggt". Det är roligt att ha det fint. Men det här är kanske inte den typiska ungkarlslyan, säger han.
Sedan han flyttade in i sitt hem i februari i år har han lagt en del pengar på inredning. Han har gått en del på loppisar, men tycker inte att han hittat så mycket där.
I vardagsrummet ligger en ceriserosa persisk matta på golvet, med en stor soffa och fåtöljer i beige, soffbord och tv-bänk i mörkt trä. Att få in soffan i husets lilla hiss var omöjligt. Trapphuset var också alldeles för trångt, och att hissa upp den via balkongen hade inte gått, eftersom de stora fönstren inte går att öppna.
– Min farbror fick komma och såga itu den och tog bort stoppningen och ena armstödet. Det saknades ändå några centimeter när de skulle ha in den i hissen, de fick trycka till den. Jag fick inte vara med, jag var uppe i lägenheten och ordnade med annat, säger Axel Olsson.
I lägenheten är alla väggar vita. Gardiner saknas, Axel gillar inte gardiner. En enda tavla sitter uppe, det är ett fotografi på Axels storasyster som barn. Han tycker att det är svårt att hitta saker han tycker om, att ha på väggarna.
I sovrummet står sängen, gröna växter, en vägg med garderober, som Axel vill byta dörrar på, samt på skrivbordet, bredvid en Darth Vader-hjälm, det stora intresset: datorn. Axel spelar mycket, gärna Destiny 2. I sovrummet finns de kommande projekten i lägenheten: byta dörrar på garderoberna, om det går, och tapetsera om. Det ska vara någon mörk tapet, Axel funderar på marinblått. Garderobsväggen fanns också när han flyttade in.
– Allt som inte är möbler fanns faktiskt redan.