Många elever skolkar bort sitt studiebidrag

Var tionde gymnasieelev i Katrineholm skolkade så mycket att de fick indragen studiehjälp det senaste läsåret.‒Det är inte bra förstås, säger bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S).

Skolket i Katrineholms gymnasieskolor fortsätter att vara stort. Senaste läsåret fick var tionde gymnasieelev studiemedlet indraget.

Skolket i Katrineholms gymnasieskolor fortsätter att vara stort. Senaste läsåret fick var tionde gymnasieelev studiemedlet indraget.

Foto:

Övrigt2017-07-13 11:40

När Centrala studiestödsnämnden, CSN, ändrade rutinerna för olovlig frånvaro 2013 ökade antalet gymnasieelever som fått indraget studiehjälp på grund av skolk dramatiskt. Förr kunde en elev i princip skolka en dag i veckan utan att studiebidraget påverkades. Nu ska skolorna rapportera in om en elev är ogiltigt frånvarande fyra timmar eller mer under en månad. Då dras studiemedlet in.

I hela riket fick 7,9 procent av gymnasieeleverna studiehjälp indraget under det senaste läsåret. I Katrineholm är siffran ännu högre: 10,2 procent. Det innebär att 135 gymnasieelever fått studiebidraget indraget någon gång under det senaste läsåret, enligt statistiken från CSN som både gäller kommunala och fristående gymnasieskolor.

‒Det är inte bra förstås, varken för eleven själv eller för elevens familj. Det kan bli en ekonomisk effekt, säger bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S).

Katrineholms frånvarosiffra är överlägset högst i Sörmland. Näst efter kommer Eskilstuna, på 6,8 procent. Medan Katrineholm legat runt samma siffra i flera år, har exempelvis Flen förbättrat sig från 22,8 till 2,5 procent elever med ogiltig frånvaro mellan förra läsåret och det senaste.

‒Jag kan inte ge någon förklaring till varför vi ligger kvar på den nivån medan andra har förbättrat sig. Det är inte bra.

Johan Söderberg säger att man i Katrineholm jobbar med olika insatser för att få fler elever att gå till skolan.

‒Bland annat projektet #jagmed, där vi fångar upp elever med hög frånvaro. De behöver ofta individuellt stöd.

Orsakerna till att elever skolkar kan vara flera, säger Johan Söderberg.

‒De kan ha olika problem, alltifrån att man inte mår bra på olika sätt till att man är allmänt skoltrött. Man kan ha kämpat för att bli behörig till gymnasiet och sedan orkar man inte gå dit. Man kan också ha insett att man valt fel program.

I höst hoppas Johan Söderberg på mer detaljerad statistik gällande skolket. Bildningsförvaltningen ska då presentera siffror uppdelat på olika skolor för nämnden.

‒Då kan vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda vad som gjorts och vad som kan göras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om