Snart har det gått ett år sedan vård- och omsorgsprogrammets personal och elever fick beskedet att de till höstterminen 2017 skulle omlokaliseras från Ellwynska skolan till lediga lokaler på Katrineholms tekniska college, KTC. Det var det första steget i processen att samla alla kommunens gymnasieskolor på ett ställe.
Eleverna uppges efter terminsstartens barnsjukdomar ha acklimatiserat sig till den nya skolan. Men inom gruppen av vårdlärare har hösten varit allt annat än smärtfri, enligt deras fack Lärarnas riksförbund, LR.
Oklara tjänstefördelningar, ideliga schemaändringar och ett urholkat förtroende för skolledningen har enligt LR skapat konfliktartade arbetsmiljöproblem på gymnasiet som kan få allvarliga konsekvenser.
Alexander Broberg, kommunombud för LR och huvudskyddsombud på KTC, uppger att flera lärare mår dåligt och känner stress över sin arbetssituation. En vårdlärare har slutat. Flera uppger till facket att de börjat söka andra tjänster.
– Jag hoppas vi kan undvika att fler slutar. Men om de upplever att inget blir bättre är det inte gynnsamt, säger Broberg.
Problemen har under höstterminen tagits upp flera gånger i samverkansmöten mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. LR har också i en skarp skrivelse fört fram kritik mot ledningen för att inte tillräckligt angripa problemen.
I grunden, beskriver både fack och skolledning, är problemen en följd av omorganisationen. Men de slitningar den har medfört, och krocken mellan två skolors arbetssätt och kulturer, har enligt facket hanterats otillräckligt av ledningen.
– Att det krävs en viss inkörningsperiod är alla medvetna om. Men skolledningen hade vårterminen på sig att förbereda så mycket mer än jättefina lokaler. Om man anser att överlämningen varit bristfällig måste man ju fråga sig vad som brister, säger Broberg.
En allvarlig brist enligt facket är vårdlärarnas tjänstefördelningar. Efter snart en termin finns fortfarande otydligheter kring hur mycket de ska undervisa. Det finns lärare som håller i samma kurs men utan att ha fått lika många timmar.
Ständiga schemaomläggningar, byten av lektionssalar och ett bristfälligt kalendarium uppges också påverka lärarnas undervisning och planering, med inställda lektioner och möten till följd. Tiden som går till spillo förväntas lärarna ta igen på något sätt.
– Allt som ingår i vårt faktiska uppdrag ska ligga på en tydlig tjänstefördelning, säger Broberg.
Vård- och omsorgsprogrammets rektor David Rytter delar inte hela fackets problembild och framhåller att missnöjet kommer från ett fåtal lärare.
– Därmed inte sagt att vi inte måste ta tag i det, säger han.
Enligt facket står Rytter förtroende som rektor just nu inte särskilt högt i kurs. Bland vårdlärarna kritiseras han för att inte ge tillräckligt stöd och för att komma med bortförklaringar i stället för lösningar på deras problem.
– I rektorsarbetet blir det perioder av toppar och dalar. När arbetet hopar sig kan möten och svar på frågor ta längre tid. Det viktiga nu är att diskutera varför och hur vi upplever problemet och hur vi ska gå vidare, kommenterar Rytter.
Enligt honom har skolledningen agerat snabbt genom att ta de utpekade problemen vidare i samverkan med lärarfacken. Nu finns en plan för hur huvudpunkterna i kritiken ska fångas upp, säger han.
– Man får också komma ihåg att det är en ensidig bild som LR ger. Den gäller inte hela verksamheten, bedömer Rytter som inte ser någon risk för elevernas trivsel och resultat på grund av stämningen bland lärarna.
Den återkommande huvudpunkten i problemen som facket lyfter – schemaläggningen – ingår i planen, bekräftar David Rytter.
– Där kommer vi att ha mycket bättre förutsättningar nästa år att i ett tidigt skede lägga ett bra schema.
LR:s Alexander Broberg är glad åt att få gehör i den frågan. Det gör honom försiktigt optimistisk. Men han påtalar att åtgärderna brådskar.
– Det som oroar mig är att det finns medlemmar som inte orkar vänta till nästa år.