Den främsta inkomsten är kyrkoavgiften, som förr hette kyrkoskatt. Skattemyndigheten hjälper under en övergångsperiod till med att samla in avgiften.
Kyrkoavgiften inklusive begravningsavgiften, som alla betalar, uppgår till 1,70 kronor i Björkviks församling. Det betyder att en kyrkomedlem i Björkvik som tjänar 100 000 kronor per år betalar 1 700 kronor per år till kyrkan.
Andra församlingsintäkter är utdelning av prästlönetillgångarna, en gammal term för att beskrivna avkastningen från kyrkans egendomar, mark och skog. Förr betalades prästerna med avkastningen, men nu delas den ut till församlingarna enligt ett andelssystem.
Summan styrs av fondutvecklingen, men också av sådant som virkespriser, och kan vissa år uppgå till flera hundra tusen kronor för en församling. Strängnäs stift äger 13 000 hektar produktiv skogsmark, enligt Torbjörn Jarl vid stiftets egendomsavdelning.
Det finns också pengar att söka för den församling som behöver renovera sin kyrka. Medlet kallas kyrkoantikvarisk ersättning, kommer från staten och fördelas av stiften.
Dessutom kan en församling ha donationsfonder. Donationerna är ofta avsedda för ett visst ändamål, till exempel diakoni eller försköning av kyrkorummet. De får bara användas till just det ändamålet.
Församlingarna sköter och styr själva sin ekonomi, berättar Lotta Novosel, stiftsjurist i Strängnäs. Men stiftet har tillsynsansvar gentemot församlingarna.
— De ska följa kyrkoordningen och Svenska kyrkans lära.
Denna tillsyn över hur församlingarna utför sina grundläggande uppgifter görs redan nu. Från årsskiftet tillkommer begreppet förvaltningstillsyn, vilket innebär att det blir än tydligare uttryckt att stiftet också har tillsyn över förvaltningen.
Det kan handla om saker som revisorerna upptäckt i sin granskning av verksamheten, eller att en församling har så dålig ekonomi att den inte klarar att sköta sitt uppdrag.
— Många församlingar har fått ett kärvare ekonomiskt läge. Det beror framför allt på att folk går ur kyrkan, underlaget blir mindre, och verksamheten måste vara anpassad till det, säger Lotta Novosel.
Det är inte ovanligt att församlingar tar lån.
— Det måste göras ibland, om man ska investera, konstaterar stiftsjuristen.