Det orangea kuvertet från Pensionsmyndigheten. Som visar vad jag får i pension. Och när jag kan ta pension om jag ska kunna överleva på en pensionspott som det hittills tagit mig 40 år att tjäna in.
Jag kan ju inledningsvis konstatera att någon vinnare i racet tjänstepension är jag långt ifrån. Icke heller någon vinnare i den del som baseras på min årsinkomst genom åren. Låg lön=låg pension. Behöver man inte vara något slumrande mattegeni för att inse.
Ska man vara lätt sarkastisk kan man uttrycka det som så att jag lär väl kunna gå i pension först framåt 80-strecket om jag ska få en pension som motsvarar den lön jag har när jag fyller 65 år.
Kommer så väl ihåg när alla i Kungariket Sverige i ett drag blev indragna i en mer kapitalistisk syn på pensionen.
Det stavas PPM. Premiepensionen som är en del avsatt för att jag ska spekulera i fonder och hoppas på att min ampra pension ska växa i takt med att börserna världen över når nya höjder. Pensionskapitalism, kallar jag det.
Och vilka är vinnare och vilka är förlorare på det systemet? Jag kan dra ett exempel som innefattar mig och en till mig närstående person. Vi har väl under åren legat ganska lika lönemässigt och det skiljer väl några år i ålder.
Men i stort lika förutsättningar att dra hem vinst på PPM. I många år följde jag idiotråden att lägga det i en generationsfond driven av något svenskt bolag. Det kan jag säga gjorde inte någon större inverkan på pensionspengajakten.
Man får helt enkelt välja mellan att ha sin PPM-pengar i tryggt lagomförvar med snål förräntning, eller spekulera och köpa fonder som visserligen har en röd flagg, vilket innebär högt risktagande, men om man satsar rätt och är aktiv på fondmarknaden och byter när det hettar till, ger en betydligt bättre avkastning.
För att återgå till mig och en närstående har jag i denna dag dubbelt så mycket i PPM. Tack vare en god vän som för ett antal år sedan delade med sig av sin kunskap och spekulerade på fondmarknaden.
Nu kör jag helt själv. Och än så länge går det riktigt bra. Kanske kan jag gå i pension redan 2020. Om fonderna är med mig är det inte en orimlig tanke. Så min byxångest har minskat i takt med att fondernas värde ökar. Men fortfarande är det en rysare att öppna det där förbaskade orangea kuvertet.
Just saying.