Över 200 personer, både kända och okända, hade undertecknat detta upprop där det främsta budskapet var att ena alla liberaler och frisinnade samt ”andra mellanpartier” i ett nytt parti som lite provisoriskt benämndes Nya Folkpartiet.
Bland de mest kända namnen återfinns bland annat mängder av riksdagsmän, men även kändisar som Selma Lagerlöf och Eskilstuna-Kurirens chefredaktör J. A. Selander samt katrineholmaren Carl Ellwyn, överläkare på Kullbergska sjukhuset.
Uppropstexten skulle nästan kunna gälla för dagens situation i Europa då den lite ängsligt deklarerade att det råder oroliga tider med ekonomiska kriser i hela världen som skapat hög arbetslöshet. I synnerhet är det ungdomar som upplever otrygghet och missmod i denna nya sköna värld som tagit form efter världskriget.
Plötsligt ter sig avståndet till 1930-talet inte särskilt långt då upproparna deklarerar:
”Under ett sådant tidsskede sprider sig lätt missnöjet med den nuvarande samhällsordningen och desperata krav reses på omstörtning av vårt under seklers mödosamma arbete uppbyggda demokratiska statsskick. De ekonomiska trångmålen tagas till intäkt för skapande av söndring och förvirring i vårt politiska liv, varvid ytterlighetsriktningarna givetvis uppträda mest högröstat.”
Ytterlighetsriktningarna får man nog tolka som nazister och kommunister. Främst nazisterna som tagit makten i Tyskland året innan med Hitler i spetsen.
Det nya folkpartiet vill verka för ökat folkligt självstyre, mer sammanhållning och ökad tro på att övervinna svårigheterna genom samförstånd. Det vill även värna om ”vårt folks andliga, ekonomiska och sociala livsbetingelser”, demokratin, enskild företagsamhet samt bekämpa arbetslösheten.
Två veckor efter uppropet publiceras i KK den 28 juli 1934 en ”Inbjudan” att det i Stockholm på Hotell Gillet den 5 augusti ska ”konstitueras det nya klassfria folkparti”.
I Sörmlands län har man beslutat avvakta till den 12 augusti med att bilda en lokalavdelning av det nya partiet, dock har en samlingsdelegation skapats i Flen som nu efterfrågar fler lokala initiativ:
”Det är angeläget, att de nya föreningarna i sig upptaga icke blott frisinnade och liberala utan även de stora skaror partilösa, vilka gilla det nya partiets idéer”, står det i inbjudan som uppenbarligen riktar sig till katrineholmare.
Den 31 juli hålls nämligen ett konstituerande möte på kafé Framtiden vid Stortorget för att dra igång en platsförening.
Inbjudan är underskriven av överläkaren på Kullbergska Carl Ellwyn, ordförande i Katrineholms liberala valmansförening, och O. Kenth, ordförande i Katrineholms frisinnade medborgarförening.
Att uppropet slås upp på mer än en helsida i KK, toppat med tidernas största rubrik, är naturligtvis ingen slump då tidningen – och särskilt chefredaktören Knut Hellberg – hade täta band till den frisinnade rörelsen sedan starten.
Man kan även tänka sig att det inledande uppropet fanns i flera svenska dagstidningar samma dag då de flesta undertecknarna var rikskändisar och inte särskilt lokala i Katrineholm eller Vingåker.
Mycket riktigt kom uppropet att bli starten på Folkpartiet såsom det utvecklades till dagens Liberalerna.
Det nya partiet 1934 var i sitt första partiprogram ett liberalt borgerligt parti som förespråkade folkligt självstyre i så stor utsträckning som möjligt. Den gamla frågan om rusdrycksförbud som splittrat liberaler sedan 1920-talet, och sprängt Frisinnade landsföreningen 1923, förekom också. Dock utan något krav på totalförbud för brännvin.
Ett liknande upprop som det nationella, med krigsrubriken, hölls i Sörmland också där doktor Ellwyn och redaktör Selander återfanns bland de många underskrifterna liksom KK:s chefredaktör Knut Hellberg, sonen Folke Hellberg och byggmästaren August Erikson.
Inga kvinnor förekom på denna lista.
Vid Sörmlandsmötet i Flen den 12 augusti 1934 valdes lantbrukaren Karl Ericsson från Gnesta till den nya organisationen Folkpartiets valkretsförbund i Sörmlands ordförande.
Vid det nya partiets första val 1934-35 blev Folkpartiet det tredje största partiet efter Arbetarepartiet och högern i det gigantiska valdistrikt i Sörmland som innefattade städerna Katrineholm, Torshälla, Strängnäs och Trosa.