En händelse som fick Hanna Grimborg att inse att inse att livet är skört var då hon tillsammans med Stoffe var i Stockholm för att shoppa med sin ena syster och mamma och pappa. Systern hade med sig sitt barn i barnvagn. Hannas mamma stannade i en affär och bad de andra dröja kvar medan hon provade en jacka.De väntade i cirka fem minuter innan de gick iväg till Västerlånggatan. Då de kom in på gatan fick de se en mamma med vuxen dotter som kramade varandra och grät. Ingen förstod vad som hade hänt, bara fem minuter före. Året var 2003 och en vettvilling hade just med bil mejat ned människorna på gatan. Hanna med sällskap kom dit innan avspärrningarna sattes upp och förstod först inte vad som hade hänt, men såg alla skadade människor och bilen som kraschats.
Hanna Grimborg växte upp i Flen och spelade en tid fotboll med Flens södra, med sin pappa som tränare och hette Eriksson före giftermålet med Stoffe.
Då hon gick på gymnasiet fick hon flera sms från sin expojkväns kompis.
Efter en del tjat gick hon med på att träffa honom.
- När jag gick upp för trappan från järnvägstunneln mot busstationen såg jag föst benen på en jeansklädd kille, sen tröjan och sist fiskarmössan. Det var en mörkhårig Stoffe. Jag var 17 år. Sedan dess är han mannen i mitt liv.