Förra söndagen: strålande sol och bra isar. Carlos Barrantes Vargas, som fiskat sedan 6-årsåldern, var med sin fiskekompis och ryckte strömming i Bråviken. De och ett 20-tal andra fiskare var ute på isen vid Sandvik, mellan Krokeks camping och Getå.
- Vi var ute på djupt vatten, kanske 200 meter från land. Isen var bra, 20–25 centimeter tjock.
Det var fortfarande en bra bit kvar till rännan, som lastfartygen på väg till och från Norrköping använder, men Carlos Barrantes Vargas och hans kompis noterade att det stod en man långt ut, nära rännan.
Vid 10-tiden passerade ett mindre fartyg, som gav så stora svall att isen sprack.
- Det blev sprickor över hela isen. Det var som pusselbitar. Jag och min kompis hamnade på varsitt isflak och jag ropade åt honom att han måste hoppa över till mig, hans flak började glida iväg.
- Folk på land ropade "det är en gubbe kvar på isen". Det kom en springande med flytväst, han sprang ut en bit men kom inte vidare. Då förstod jag att jag måste göra något.
Carlos Barrantes Vargas och mannen med flytväst sprang ut tillsammans och Carlos Barrantes Vargas sa till den äldre mannen att räcka över skrillan och borren och hoppa.
- Han hade ont i lederna, han ville inte hoppa. Jag sa "jag lämnar dig inte här, och det är en större båt på väg in. Du måste hoppa". Till slut hoppade han.
I hoppet trampade den nödställde mannen på iskanten och Carlos Barrantes Vargas hann tänka "hur ska det här gå", men tillsammans tog sig de tre männen in till land.
- Jag sprang först och jag sa åt dem att sätta fötterna precis där jag satt fötterna, för jag tittade hela tiden på isen och såg var det gick att gå.
Till slut kom de upp på land och den äldre mannen åkte iväg. Först när han satt i bilen kände Carlos Barrantes Vargas att han var skakis. Men avskräckt från isfiske är han inte.
- Vi åkte ut på en gång efteråt, på ett annat ställe.