KFV Marknadsföring AB: s betalande intressemedlemmar får en garanterad exponering av sina broschyrer på turistbyrån i Katrineholm. Material om övriga turistmål i omgivningarna visas och prioriteras i förhållande till besökarnas intresse.
Det låter enkelt och rent av sunt. Men det kan se konstigt ut. Reklam från kommersiella företag, som vänder sig till en liten grupp turister men som är betalande medlemmar, får sina reklambroschyrer garanterat utställda på väl synlig plats. Men utställningsytan är begränsad och information även om allmänt intressanta turistmål från ideellt arbetande icke betalande kulturföreningar måste av utrymmesskäl förvaras vid sidan om. I värsta fall i någon skrivbordslåda.
Olycklig konstruktion
Jag tror inte det finns någon turistbyrå som har möjlighet att ställa fram all information från alla arrangörer som tycker att just deras verksamhet är världens eller åtminstone traktens mest intressanta. En del av oss inbillar sig säkert att en kommunalt driven turistbyrå prioriterar utställt material på enbart objektiva grunder. Men sådana finns aldrig.
Av allt att döma har Katrineholms turistbyrå allmänt sett fungerat väldigt bra den här sommaren. Men jag måste tydliggöra att det är en personlig, subjektiv bedömning som grundats på olika subjektiva värderingar som meddelats mig när jag försökt höra mig för om saken. Jag hoppas att de utvärderingar som måste göras till hösten från såväl kommunens sida som från marknadsföringsbolaget ska bekräfta min känsla.
En hund begraven
Det är klart att själva konstruktionen med sammanblandningen av köpt marknadsföringsplats i form av intressemedlemskap i bolaget med kommunal turistinformation är olycklig. Ni läste väl förra kommunalrådet Jan Larssons (S) krönika i onsdags? Ni som inte redan läst den rekommenderas att göra det.
Han skriver om just det här och avslutar: ”Det känns som det ligger en hund begraven här någonstans. I så fall är jag tacksam – för kommunens bästa – att någon gräver upp den jycken”.
Jan Larsson uttrycker vad många känner. Själv tycker jag mig ibland förnimma en misstänkt odör. Kanske är den inbillad. Men hittar jag en hund ska jag gräva upp den.
Hur som helst finns det anledning för Marknadsföringsbolagets styrelse att ta sig en ny, allvarlig funderare över intressekonflikten mellan marknadsföringen av medlemmarna och den allmänna turistinformation som sköts på entreprenad åt kommunen. Enbart konstruktionen som sådan väcker misstankar och blotta misstanken motiverar en förändring.
Nya tag i Vingåker
En förändring av det ena eller andra slaget verkar fortfarande ofrånkomlig i Vingåkers arbetarekommun. Höstens första medlemsmöte stundar och jag har förstått att de drivande krafterna bakom Socialdemokraternas exempellösa medlemsökning i våras tar nya tag och fortsätter att kräva rejäla förändringar. Nedläggningen av skolorna i Baggetorp och Österåker förmådde den nya medlemsmajoriteten inte stoppa. Nu krävs någon form av övergripande nyordning för den interna medlemsdemokratin.
Höstens första medlemsmöte ska hållas redan om en vecka på måndag och om Arbetarekommunens ledning har någon strategi inför mötet så är den en väl bevarad hemlighet. En och annan av läsarkommentarerna på kkuriren.se indikerar att allt fler medlemmar försöker gilla läget. Men krisen är djup.
Riktat missnöje
Missnöjet verkar till stor del vara personifierat, mest riktat mot skolkommunalrådet Camilla Anglemark eller, mera korrekt, mot hennes tillkortakommande som politiker. Men det finns i Arbetarekommunen också de som fortfarande har stort förtroende för Camilla Anglemark och som gör gällande att här är mer än en hund begraven.
Själv får jag mera ett intryck av att det osar katt. Det har förekommit rykten om att det förbereds en ”misstroendeförklaring” mot Anglemark. Det är en omöjlighet, begreppet finns inte i det kommunala regelverket; inte ens kommunfullmäktige kan avsätta ett kommunalråd eller någon annan politiker med mindre än att hon eller han gjort sig skyldig till något rent kriminellt allvarligt.
Helt grundlöst är ryktet uppenbarligen ändå inte. Inför Arbetarekommunens förra möte lär det ha funnits ett utarbetat förslag till uttalande som gick ut på att Arbetarekommunen (med de nya medlemmarna) skulle markera att Anglemark inte har medlemsmajoritetens förtroende som ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Men förslaget presenterades aldrig på mötet. Upphovsmännen bedömde nämligen att ledningen var beredd att tillmötesgå dem på ett par avgörande punkter och avstod därför från att lägga fram det utmanande förslaget.
Toppen pressas
Nu anser en del att ledningens eftergifter i realiteten blivit verkningslösa. Förtroendefrågan har därför aktualiserats på nytt inför kommande möte. Krisen pressar därmed fortfarande den lokala partitoppen.
Krisen bland Socialdemokraterna i Vingåker är alltså inte över. Även om det inte längre är lika lätt som i våras att mobilisera missnöjet lär den knappast värka ut helt av sig själv.
Arbetarekommunens ordförande Caroline Helmersson Olsson kritiseras hårt för att hon inte kraftfullt tagit tag i problemen (hur hon nu skulle ha gjort det) och trots att hon givit namn åt kalabaliken som (S)tormen Carro, är det svårt att tro att någon på allvar kräver att hon ska avgå. Tvärtom, reder hon ut krisen går hon troligen stärkt ur den.
Viking Jonsson har med all sannolikhet och när allt kommer omkring medlemmarnas förtroende. Frågan är om och hur länge han själv har lust att hålla på.
Kort hållbarhetstid
Camilla Anglemark är den som paradoxalt nog har makten att snabbt och enkelt lösa krisen. Om hon skulle bestämma sig för att avgå – formellt är det endast hon och ingen annan som kan göra det under pågående mandatperiod – mister kritikerna den gemensamma fiende som bidrar till att hålla dem samman, samtidigt som de skulle se sig som lite av segrare. Trots att skolorna har lagts ner.
Det vore något av tragedi för Anglemark och långt ifrån en önskesituation för Helmersson Olsson och Jonsson. De senare kan naturligtvis i sin tur göra situationen till så kallad kabinettsfråga: Går Camilla går också vi! Men det vore inte riskfritt.
Camilla Anglemark är Vingåkers representant till den socialdemokratiska partikongressen i höst. Såvitt jag förstår är hon vald enligt den demokratiska konstens regelbok. Hållbarhetstiden för väljarnas förtroende är ibland mycket kort.